Senaste inläggen

Av Sven O. Sjöstedt - Lördag 23 jan 18:05

När man kommer in i Mobergland i Minnesota på Highway 8 från väster kommer man först till Chisago City.

When you enter Mobergland, Minnesota on Highway 8 from the west, you first come to Chisago City.

 

 


Vid infarten i Moberg Park möter oss Vilhelm Moberg med sin cykel. Skaparen av statyn, skulptören Ian Dudley, håller Ville sällskap.


At the entrance to Moberg Park, Vilhelm Moberg meets us with his bike. The creator of the statue, the sculptor Ian Dudley, keeps Ville company.


 


Årligen firas Ki-Chi-Saga Days i Chisago City. För många år sedan deltog jag i lutfiskkastartävlingen vid det firande. Jag vann inte. Jag tror det till råga på allt var en dansk som vann. Årets firande kommer att gå av stapeln 19 - 22 augusti (2021).


Ki-Chi-Saga Days are celebrated annually in Chisago City. Many years ago, I participated in the Lutfisk throwing competition at the celebration. I did not win. I think to top it all, it was a Dane who won. This year's celebration will take place on 19 - 22 August (2021).


 


Ett år besökte två av Vilhelm Mobergs döttrar Moberg Park. Jag tror det var i samband med statyns avtäckelse. Det är damerna i mitten av fotot, flankerade av mig och min fru Chris (Karl Oskar och Kristina).


One year, two of Vilhelm Moberg's daughters visited Moberg Park. I think it was in connection with the unveiling of the statue. They are the ladies in the middle of the photo, flanked by me and my wife Chris (Karl Oskar and Kristina).


 


Nästa stad vi kommer till är Lindström. För många många år sedan möttes vi då av stadens polischef, Kevin Stenson. Han har nu blivit lite äldre och är staden Lindström's borgmästare. Notera polisbilens målning och dekal. De lokala poliskårerena i Chisago City och Lindström har nu slagits ihop till Lakes Area Police Department.


The next town we come to is Lindström. Many, many years ago, we were met by the city's police chief, Kevin Stenson. He has now gotten a little older and is the city of Lindström's mayor. Note the police car's painting and decal. The local police forces in Chisago City and Lindström have now been merged into the Lakes Area Police Department.


 


Lindström har sina egna årliga festligheter i form av Karl Oskar Days med bland annat en parad. För många år sedan tog Frihetsgudinnan (Alice Mortenson) emot invandrarna som kom med båt. Kristina och Karl Oskar sitter i fören på båten. I år går de av stapeln 7-11 Juli (2021).


Lindström has its own annual festivities in the form of Karl Oskar Days with, among other things, a parade. Many years ago, the Statue of Liberty (Alice Mortenson) welcomed the immigrants who came by boat. Kristina and Karl Oskar are sitting in the bow of the boat. This year they happen 7-11 July (2021).


 

Alldeles söder om Lindström ligger Nya Duvemåla, eller Karl Oskars Hus som det kallas lokalt. Ibland har man matfrämmande där. Några har turen att få sitta i skuggan av Kristinas Astrakanäppelträd.


Just south of Lindström is Nya Duvemåla, or the Karl Oskar House, as it is called locally. Sometimes there are have lunch guests there. Some are lucky enough to sit in the shade of Kristina's Astrakhan apple tree.


 


Kärntruppen vid Nya Duvemåla har julfest i Verkstan. Arild, Gary, Marty, jag, Marilyn, Charlie, Betty, Carla, Gloria.


The core team at Nya Duvemåla has a Christmas party in the workshop. Arild, Gary, Marty, me, Marilyn, Charlie, Betty, Carla, Gloria.


 


Vilhelm Mobergs släkt hade släktträff och besökte Nya Duvemåla. Vilhelm Mobergs dotterdotter Viveca Vilhelmsson ledde gruppen.


Vilhelm Moberg's family had a family reunion and visited Nya Duvemåla. Vilhelm Moberg's granddaughter Viveca Vilhelmsson led the group.

 


Den tredje staden vid Moberg Trail (Highway 8) är Center City. Där firar man Center City Days. (Jag kan ine hitta årets datum). Där har jag också deltagit i paraden i en båt. Karl Oskar och det årets Kristina färdades i Rotarys gamla båt.

The third city on the Moberg Trail (Highway 8) is Center City. Center City Days are celebrated there. (I can not find the dates for this year). There I have also participated in the parade in a boat. Karl Oskar and that year's Kristina traveled in Rotary's old boat.


 

Det var också allmänt fika vid Chisago Lake Lutheran Church. Obelisken i bakgrunder är rest till minne av de första svenskarna som bland annat grundade kyrkan.


There was also fika at Chisago Lake Lutheran Church. The obelisk in the background is erected in memory of the first Swedes who, among other things, founded the church.


 


För många år sedan dansade Ki-Chi-Saga Swedish Folkdancers i Mobergland. Kan den svenska kulturen få en pånyttfödelse i Mobergland med en förening, en folkmusikgrupp och ett folkdanslag? Jag hoppas få se det, eller åtminstone något av det, innan jag dör.


Many years ago, Ki-Chi-Saga Swedish Folkdancers danced in Mobergland. Can Swedish culture be reborn in Mobergland with an association, a folk music group and a folk dance group? I hope to see it, or at least some of it, before I die.


Av Sven O. Sjöstedt - Lördag 16 jan 20:46


 
English after the Swedish in each section.


En av mina vänner i Portugal berättade att han hade börjat snida i trä. Han skickade mig foton av några fina arbeten. Jag har aldrig provat på att snida. Vi hade visserligen träslöjd i skolan, men då gjorde vi praktiska saker. Jag tillverkade bland annat en liten bokhylla. Den har jag faktiskt kvar än. Jag tittar just nu på den och ser två träsniderier jag har på den. Se fotot ovan.


Gubben med skottkärran har jag ärvt efter en gammal svensk dam, Audrey Landquist. Jag beundrade den varje gång jag besökte henne och hon hade till min stora förvåning testamenterat den till mig. Under den står det " C. O. Trygg Sweden 1981". Det här fann jag i Wikipedia om honom "Carl Olof Trygg, född 21 december 1910 i Stora Tuna, död 1 mars 1993 i Halmstad, var en svensk skulptör. ....Trygg lärde sig tidigt att skära gubbar i trä av sin far...."


Det andra är en yxa inhuggen i en trästubbe. Den står det Ivar under. Ivar var lärare i träsnideri på American Swedish Institute i Minneapolis. Chris gjorde ett fotoreportage om honom en gång och han gav henne då den här lilla saken.


One of my friends in Portugal told me that he had started carving in wood. He sent me photos of some nice work. I have never tried to carve. Although we had woodcraft at school, we did practical things. Among other things, I made a small bookshelf. I actually still have it. I'm looking at it right now and see two wood carvings I have on it. See the photo above.


The old man with the wheelbarrow I inherited from an old Swedish lady, Audrey Landquist. I admired it every time I visited her and she had to my big surprise bequeathed it to me. Under it it says "C. O. Trygg Sweden 1981". This I found in Wikipedia about him "Carl Olof Trygg, born December 21, 1910 in Stora Tuna, died March 1, 1993 in Halmstad, was a Swedish sculptor. .... Trygg learned early to cut old men in wood from his father. ... "


The second is an ax carved into a tree stump. It says Ivar under it. Ivar was a woodcarving teacher at the American Swedish Institute in Minneapolis. Chris did a photo newspaper article about him once and he then gave her this little thing.

 
En bonde och hans hästar. A farmer and his horses.


De här tre hästarna kommer från Hemslöjden i Uppsala, Sverige. När vi bodde i USA och jag ensam for till Sverige iblan köpte jag en sån här handtäljd trähäst som present åt Chris. Hon var hästtokig, men det här var de största hästar jag någonsin gav henne. De här tre hästarna representerar alltså tre av mina sverigeresor.


These three horses come from Hemslöjden in Uppsala, Sweden. When we lived in the USA and I alone went to Sweden sometimes, I bought a hand-carved wooden horse like this as a present for Chris. She was crazy about horses, but these were the biggest horses I ever gave her. These three horses thus represent three of my trips to Sweden.


 
Dalahästar och Dalfolk.


Sen har vi de typiska Dalahästarna i varierande storlek. Under magen på de flesta står det på en liten lapp "Äkta Dalahemslöjd. Tillv G. A. Olsson, Nusnäs, Mora, Sweden". Vissa av dem, den stora svarta bland andra, har rest över Atlanten hit med mig. Andra har vi köpt i diverse Svenska affärer här i USA. Vid fötterna av den gamle mannen med käpp finns en blå liten Dalagris.


Then we have the typical Dala horses in varying sizes. Under the belly of most horses it says on a small note "Äkta Dalahemslöjd. Tillv G. A. Olsson, Nusnäs, Mora, Sweden". Some of them, the big black among others, have traveled across the Atlantic Ocean here with me. We have bought others in various Swedish stores here in the USA. At the feet of the old man with the cane is a blue little Dalapig.


 

Här är hela gänget samllat tillsammans. Normalt är de utpridda lite varstans i huset. De är trivsamma att ha runt sig som en liten kulturell påminnelse. De kräver så lite skötsel och klarar sig själva. Marilyn dammar av dem någon gång då och då, men det är allt.


Here the whole gang is gathered together. Normally, they are scattered around everywhere in the house. They are nice to have around as a little cultural reminder. They require so little care and manage on their own. Marilyn dusts them off every now and then, but that's all.




Av Sven O. Sjöstedt - 22 december 2020 19:24

 

Swedish after the English


2020 has been one of our best years! Yes, it is true despite COVID-19. We agree that we have missed a lot of live concerts, parties and activities with friends, but we have not had a boring moment in our lives this year.


Several life altering events have happened to us during 2020. COVID-19, Sven, Levi and Lexis moved into Marilyn's house, Marilyn is organist and music director in a Lutheran Church again, this time Redeemer Lutheran Church in White Bear Lake, MN.


We have a good time together as we like similar things and complete each other good. We clean house together. Sven has a drivers licence on the vaccum cleaner and Marilyn knows how to use a dust wand. We cook together. Sven cuts the onions and Marilyn fries them. We take walks together. Sven tests benches along the way and Marilyn takes photos. We have spent some relaxing time in a cabin at Solbakken at the North Shore by Lutsen, MN. We go for car rides, often to the Lindström, MN area, but even to Two Harbors, MN and other places. During the summer we have puttered around the house, planted flowers, that did not turn out too good. Cleaned gutters, which was a success. After chores were done we had rewarding fika breaks on the patio, sometimes with home baked cookies. Marilyn reads the recepies. Sven mixes the dough. In the beginning of the year we went to music performances and Marilyn played in the Twin Cities Nyckelharpalag. We even ventured to do a waltz together at a music and dance evening that a Finnish folk music group had arranged. After the shut down due to the virus, we now listen to and look at all available concerts and music performances on TV or streamed from internet. Every evening we relax with a movie or TV series. Walker, Doc Martin, Father Brown, Commish, Sue Thomas: F.B.Eye, and so on. We try to catch up on our reading, but there is not enough of time!!!!!!!!


Thus, we have had a good 2020 and the most important thing is that we have not gotten on each others nerves but still love each other!


Merry Christmas and Happy New Year.


Svenska


2020 har varit ett av våra bästa år! Ja, det är sant trots COVID-19. Vi håller med om att vi har missat många konserter, fester och aktiviteter med vänner, men vi har inte haft ett dött ögonblick i våra liv i år.


Flera livsförändrande händelser har hänt oss under 2020. COVID-19, Sven, Levi och Lexis flyttade in i Marilyns hus, Marilyn är organist och musikdirektor i en luthersk kyrka igen, den här gången Redeemer Lutheran Church i White Bear Lake, MN.


Vi har det bra tillsammans eftersom vi gillar liknande saker och kompletterar varandra bra. Vi städar huset tillsammans. Sven har körkort på dammsugaren och Marilyn vet hur man använder en dammtrasa. Vi lagar mat tillsammans. Sven skalar och skär lök och Marilyn steker dem. Vi tar promenader tillsammans. Sven testar bänkar längs vägen och Marilyn tar bilder. Vi har tillbringat lite avkopplande tid i en stuga vid Solbakken vid North Shore vid Lutsen, i Minnesota. Vi åker bil, ofta till Lindström, området, men även till Two Harbors, och andra platser. Under sommaren har vi småjobbat runt huset, planterat blommor som inte blev alltför bra. Rengjort takrännor, vilket blev en framgång. När jobben var färdiga hade vi givande fika-pauser på uteplatsen, ibland med hembakade kakor. Marilyn läser recept. Sven blandar degen. I början av året gick vi på musikföreställningar och Marilyn spelade i Twin Cities Nyckelharpalag. Vi vågade till och med dansa en vals tillsammans på en musik- och danskväll som en finsk folkmusikgrupp hade arrangerat. Efter att allt stängdes på grund av viruset lyssnar vi på och tittar på alla tillgängliga konserter och musikuppträdanden på TV eller streemed från internet. Varje kväll kopplar vi av med en film eller TV-serie. Walker, Doc Martin, Father Brown, Commish, Sue Thomas: F.B Eye, och så vidare. Vi försöker komma ikapp med vår läsning, men det finns inte tillräckligt med tid !!!!!!!!


Alltså har vi haft ett bra år 2020 och det viktigaste är att vi inte har gått varandra på nerverna, men fortfarande älskar varandra!


God Jul och Gott Nytt År.






Av Sven O. Sjöstedt - 5 december 2020 19:00

   

English after Swedish


Jag sitter och tittar på gamla fotografier från alla de resor jag gjort i mina dagar. Då ser jag ett foto från 60-talet någon gång, med mig stående vid Tingvalla på Island. Där finns den plats där islänningarna höll sitt första riksmöte, Alltinget. Det var en av mina första utlandsresor. Det slog mig att även min senaste (förhoppningsvis inte sista)utlandsresa 2019 förde mig till samma plats. Det är alltså cirka 55 år mellan de två fotona. Tidsskillnaden syns på min klädsel och sen på att de gamla vikigarna nu tydligen återtagit sin tingsplats och försöker hålla turisterna borta med våld.


Det är nu över ett år sedan jag var ute och reste och resfebern börjar sätta in. Redan straxt efter att vi träffats började Marilyn och jag att planera en sverigeresa. Men sen kom Corona och allt resandet ställdes in. Marilyn hade redan tidigare bokat en resa till Oberammergau i Tyskland för att se Passionsspelen, men den resan blev inställd.


Nu hoppas vi att man med vaccinets hjälp kan hejda viruset och att livet kan återgå till någotsånär vanliga rutiner nästa år. Vi planerar så försiktigt och drömmer om en 3-4 veckors resa till och i Sverige och delar av Finland. Marilyn's förfäder kommer från Habo, som ligger i Västergötland och inte i Småland, så den orten måste ingå. Jag är ju gammal örebroare, så den staden måste jag få visa upp för Marilyn. Vidare har jag ju bott i Uppsala och Umeå. Jag har även tillbringat mycket tid i trakten av Vasa, Finland där Chris mor bodde på hemgården efter att de kommit tillbaka från Amerika och där jag har FB vänner. Så det vore roligt om tiden kunde räcka till för en tripp dit också. Jag har vänneri Åbo också, så kanske ett besök där kan läggas in . Tåg Vasa - Åbo och sen färja över Östersjön till Stockholm.


Resor har tre höjdpunkter. Den första är när man planerar resan. Den andra är själva resan och den tredje är när man kommit hem och gör ett minnesalbum. Det senare har jag tyvärr fuskat med efter de senaste resorna. Tidigare gjorde jag fotoalbum där jag dokumenterade resorna, men nuförtiden har jag alla foton från resorna elektroniskt lagrade i en liten kamera, i min telefon och även vissa direkt i datorn. Jag borde, nu när man sitter hemma på grund av virusrestriktionerna, ta mig i kragen och ordna upp dem alla på ett ställe. Förmodligen i datorn där jag kan göra mest med dem i framtiden.


OK. nu skall jag sluta svamla och göra något produktivt, men först en kopp kaffe med tilltugg, (en strudel).


English


I sit and look at old photographs from all the trips I have made in my days. Then I see a photo from the 60s sometime, with me standing at Tingvalla in Iceland. There is the place where the Icelanders held their first national meeting, the Althing. It was one of my first trips abroad. It struck me that even my most recent (hopefully not last) trip abroad in 2019 took me to the same place. It is thus about 55 years between the two photos. The time difference can be seen in my attire and then in the fact that the old vikings have now apparently taken back their court seat and are trying to keep the tourists away by force.


It is now over a year since I was out traveling and the travel fever is starting to set in. Immediately after we met, Marilyn and I started planning a trip to Sweden. But then came Corona and all the travel was canceled. Marilyn had previously booked and traveled to Oberammergau in Germany to see the Passion Games, but that trip was canceled.


Now we hope that with the help of the vaccine, the virus can be stopped and that life can return to more or less normal routines next year. We have begun planning little again and dream of a 3-4 week trip to and in Sweden and parts of Finland. Marilyn's ancestors come from Habo, which is located in Västergötland and not in Småland, so that place must be included. I'm an old Örebro resident, so I have to show that city to Marilyn. Furthermore, I have lived in Uppsala and Umeå. I have also spent a lot of time in the area of Vaasa, Finland where Chris' mother lived on the homestead after they returned from America and where I have FB friends. So it would be fun if the time could be enough for a trip there as well. I have friends in Turku as well, so maybe a visit there can be arranged. Train Vaasa - Turku and then ferry across the Baltic Sea to Stockholm.


Travel has three highlights. The first is when planning the trip. The second is the journey itself and the third is when you get home and make a memory album. The latter I have unfortunately cheated with after the recent trips. I used to make photo albums where I documented the trips, but nowadays I have all the photos from the trips electronically stored in a small camera, in my phone and also some directly in the computer. I should, now that I am sitting at home due to the virus restrictions, take me by the collar and arrange them all in one place. Probably in the computer where I can do the most with them in the future.


OK. now I will stop waffling and do something productive, but first a cup of coffee with snacks, (a strudel).


Av Sven O. Sjöstedt - 29 november 2020 23:26

         

Englishafter the Swedish


I dag är det första advent och dags att börja med jultraditionerna. Vi har tagit in kartong efter kartong från garaget och vinden med julprydnader av alla de slag inklusive långa rader av tomtar.


Om vi börjar med tomtarna så har de vandrat ut i hela huset och placeratsig på strategiska ställen där de kan vara säkra för katterna men fortfarade kunna få en klapp på huvudet av oss. Tomtar har blivit populära här i USA på senare år men här kallas de för gnomes och har tomteluvan dragen ända ner för ögonen. Jag undrar om de är riktigt nyktra.


Sedan kom flera Lucior med ut ur sina kartonger. De samlade sig på ett ställe med en adventsstake i bakgrunden. Därifrån kommer ljuset att spridas i den vintermörka stugan. Här är det endast i svensktrakterna som man känner till lucian och hennes tradition. Jag försökte förklara för en yngre dam från staten Georgia vad Lucia var för något, men jag kunde se att hon enbart tyckte jag var vissig i huvudet när jag talade om en blond, ung flicka med levande ljus i håret som bjöd på lussekaffe tidigt på luciamorgonen. Och inte blev det bättre när jag försökte förklara den historiska bakgrunden med helgonet med ursprung från Sicilien. Nej Lucia får vi nog ha ifred för oss själva, vi svenskar och svenskättlingar.


Sen packade vi upp den väl inslagna julgranen ur dess kartong. Vår är konstgjord med dekorationer och fungerande belysning permanent monterad. Alltså bara att sätta kontakten i väggen och vips så var allt klart.


Julkrubban, som kommer från Afrika, hade vi fuskat med och satt upp ett par dar tidigare.


Slutligen var det en liten speciell kartong, som inte finns i alla hem. Det var kartongen med julfilmerna. Chris och jag hade en tradition med att se på en eller två julfilmer varje helg i advent. En traditiosom Marilyn ochjag har fortsatt med. Filmerna inleds med "Miracle on 34th Street" den här helgen ochavslutas med "White Christmas" på julafton. Däremellan blir det "It's A Wonderful Life", "Bells of St. Mary", "Holiday Inn", "Going My Way" och så lättar vi upp det hela lite med "Christmas with the Kranks".


Det lider mot kväll nu och det är dags att förbereda kvällmaten och så efter den sätta sig framför TV-skärmen.
Vi önskar er alla en trivsam adventstid. Gör det bästa av den.


English


Today is the first of Advent and time to start with the Christmas traditions. We have brought in cardboard box after cardboard box from the garage and the attic, with Christmas decorations of all kinds, including long rows of Christmas elves.


If we start with the elves, they have wandered all over the house and placed themselves in strategic places where they can be safe for the cats but still be able to get a pat on the head from us. Christmas elves have become popular here in the US in recent years, but here they are called gnomes and have the Santa hat pulled all the way down to the eyes. I wonder if they are really sober.


Then several Lucior came out of their boxes. They gathered in one place with an Advent candle holder in the background. From there, the light will be scattered in the winter-dark cottage. Here it is only in the Swedish areas that Lucia and her tradition are known. I tried to explain to a younger lady from the state of Georgia what Lucia was for something, but I could see that she only thought I was sick in my head when I talked about a blonde, young girl with candles in her hair, who offered Lucia coffee early on Lucia morning . And it did not get any better when I tried to explain the historical background of the saint originating from Sicily. No, Lucia, we must probably have for ourselves, we Swedes and Swedish ancestors.


Then we unpacked the well-wrapped Christmas tree from its cardboard box. Our tree is artificial with decorations and functional lighting permanently mounted. So just put the plug in the wall socket and vips so was everything ready.


The nativity scene, which comes from Africa, we had cheated with and set up a couple of days earlier.


Finally, there was a small special box, which is not found in every home. It was the box with the Christmas movies. Chris and I had a tradition of watching one or two Christmas movies every weekend in Advent. A traditional Marilyn and I have continued with. The films begin with "Miracle on 34th Street" this weekend and end with "White Christmas" on Christmas Eve. In between there will be "It's A Wonderful Life", "Bells of St. Mary", "Holiday Inn", "Going My Way" and then we lighten it all up a bit with "Christmas with the Kranks".


It's slowly turning towards evening now and it's time to prepare supper and then after that sit down in front of the TV screen.


We wish you all a pleasant Advent time. Make the most of it.

Av Sven O. Sjöstedt - 22 november 2020 22:11


 


English below the Swedish


I dag har det varit en ketchup dag. Det är vad vissa här kallar en dag man sätter av för att hinna ifatt med allt som ligger efter, (catch up day). Och den behöver jag verkligen. Jag kanske till och med behöver två av de dagarna för att hinna ifatt mig själv.


Det är egentligen konstigt att jag har så mycket att göra att jag inte hinner med. Jag är ju pensionerad sen tio år. Jag bor ju ihop med Marilyn som tar hand om det mesta av marktjänsten. Vi lever i Coronavirusets isolering, inga festligheter, inga konserter, inget uteliv. Förutom över internet.


Just nu ligger jag efter med ett översättningsjobb jag lovat; med ytterliggare ett översättningsjobb som jag har haft på sparlåga ett par månader nu; med min brevskrivning till vänner, de flesta i Sverige; med att skapa en Youtubesida; med att läsa flera böcker som ligger på kö; att sortera foton och dokument som finns huller om buller på min dator; att skriva en blogg; och dessutom ett par projetkt som jag än så länge håller för mig själv - ifall de aldrig blir av.


Hur kommer det sig att jag inte kan hålla takten med allt? Jo därför att jag har vissa svaga mänskligheter, är bekväm och gör det som är trevligt och roligt, inte det som "måste" göras. Är det fel att vara snäll mot sig själv?


Dessutom är Marilyn en fantastisk människa och ingen slavdrivare. Visserligen kör jag damsugaren ibland, hon har inget körkort på den. Frivilligt dukar jag bordet och plockar bort porslinet efter maten, men det mesta av maten lagar hon. Det är bara när vi har svenska tunnpankakor som jag tar hand om matlagningen. Jag tycker det är så roligt att steka dem, men än kan jag inte vända dem genom att slänga dem i luften med stekpannan. Jag måste ta till stekspaden för det momentet.


Men trots allt måste jag säga att jag inte tycker det är fel att vara snäll mot sig själv och leva ett liv man trivs med. Jag är mycket nöjd med mitt liv och vill absolut inte stressa så här på finalen. Jag kommer ändå att gå i mål så småningom och hoppas kunna göra det med glädje och inte ångra något.


Nu kan jag bocka av att skriva en blogg från min långa lista.


English


Today has been a ketchup day. This is what some people here call a day you set aside to catch up with everything that you are behind on. And I really need it. I may even need two of those days to catch up with myself.


It's really weird that I have so much to do that I do not have time enough. I have been retired for ten years. I live with Marilyn who takes care of most of the ground service. We live in the isolation of the Coronavirus, no festivities, no concerts, no nightlife. Except for livestream over internet.


Right now I'm behind with a translation job I promised; with another translation job that I've had on a back burner for a couple of months now; with my letter writing to friends, most in Sweden; with creating a Youtube page; by reading several books that are waiting in a line; to sort and organize photos and documents that are allover my computer; to write a blog; and also a couple of projects that I still keep to myself - in case they ever materialize.


How come I can not keep up with everything? Well because I have some weak streak, am comfortable and do what is nice and fun, not what "must" be done. Is it wrong to be kind to yourself?


In addition, Marilyn is an amazing person and no slave driver. Admittedly, I drive the vacuum cleaner sometimes, she does not have a driver's license on it. I voluntarily set the table and remove the china after the meal, but she cooks most of the food. It is only when we have Swedish thin pancakes that I take care of the cooking. I think it's so fun to fry them, but I still can not turn them by throwing them in the air with the frying pan. I have to use the spatula for that step.


But after all, I must say that I do not think it is wrong to be kind to yourself and live a life you enjoy. I am very happy with my life and absolutely do not want to stress now in the final. I will still go to the finish line eventually and hope to be able to do it with joy and not regret anything.


Now I can check off writing a blog from my long list.


Av Sven O. Sjöstedt - 15 november 2020 14:13

 

English below Swedish


Den här keramiktavlan har vi hängande på väggen. Den framkallar många nostalgiska minnen hos mig. Jag sitter ofta och tittar på den och drömmer mig tillbaka till åren 1975 - 1983.


Under de åren av min tid vid järnvägen var jag stationerad i norra Sverige. Jag reste mycket på den så kallade Inlandsbanan. Mitt revir var Västerbotten och Norrbotten alltså sträckorna från Dorotea till Gällivare och bibanorna ner till Umeå och Skellefteå. De banorna var inte elektrifierade och såg precis ut som på tavlan.


Med fjällen till vänster i tavlan måste det här vara själva inlandsbanan i riktning norrut. Fjällen låg ju i väster mot den norska gränsen. Huset kan vara en banvaktsstuga och signaltavlan vid järnvägen en så kallad "Ploglyfttavla". Den betyder att förare på plogfordon ska ta upp plogen på grund av hinder. Finns ofta vid t ex vägkorsningar. Kanske går det en väg bortom stugan. Vintrarna var långa och snörika och banan måste plogas ofta.


De röda blommorna är mjölkört eller rallarros (Chamerion angustifolium). Den är vanlig längs banvallar, på hyggen och diken i hela Sverige, ända upp på kalfjället. Jag minns den så väl och har några egna foton av den i mitt arkiv.


Själva tavlan är skpad av keramikkonstnären Aimo Nietosvuori (född 1933). Den är från 1990 och en av de cirka 1400 produkter som han formgav för Jie-Keramik i Gantofta. Motivet är handmålat .


Jag har skakat fram på den här banan otliga gånger med en dieseldoftande rälsbuss, eller när persontågstidtabellen inte passade, i förarhytten på ett diesellok som drog ett godståg.


Ja, ja det var på den gamla goda tiden. Och nu sitter jag här och lever på minnen.


English


We have this ceramic painting hanging on the wall. It evokes many nostalgic memories in me. I often sit and watch it and dream back to the years 1975 - 1983.


During those years of my time at the railway I was stationed in northern Sweden. I traveled a lot on the so-called Inlandsbanan. My territory was Västerbotten and Norrbotten, ie the stretches from Dorotea to Gällivare and the lines down to Umeå and Skellefteå. Those lines were not electrified and looked exactly like the painting.


With the mountains to the left on the painting, this must be the inland railway itself in a northerly direction. The mountains were located west to the Norwegian border. The house can be a guardhouse and the signal board by the railway a so-called "Plow lift board". It means that drivers of plow vehicles must pick up the plow due to obstacles. Often found at, for example, road junctions. Maybe there's a road beyond the cottage. The winters were long and snowy and the track had to be plowed often.


The red flowers are milkweed or gandy dancers rose (Chamerion angustifolium). It is common along railway embankments, and ditches throughout Sweden, all the way up on the mountains. I remember it so well and have some photos I have taken of it in my archives.

The painting itself was created by the ceramic artist Aimo Nietosvuori (born 1933). It is from 1990 and one of the approximately 1400 products he designed for Jie-Keramik in Gantofta. The motif is hand-painted.


I have traveled on these tracks countless times with a small train, or when the passenger train was not available at that time, in the cab of a diesel locomotive that pulled a freight train.


Yes, yes it was in the good old days. And now I sit here and live on my memories.


Av Sven O. Sjöstedt - 7 november 2020 04:18

 

"Nattens Valvaka. Waiting for elections result"


English below the Swedish.


Det är många som av olika skäl inte är med på Facebook. Men det är också många, 2,7 miljarder noga räknat, som använder det mediet. Det omfattar 111 olika språk och finns över hela världen, utom China, Iran, Syrien, och Nordkorea, där det är blockerat .


Själv är jag en flitig användare av Facebook. Speciellt viktigt var det mediet för mig efter det att min fru Chris dog 2016 och fram tills dess jag mötte Marilyn 2019. Jag ser till min förvåning och förfäran, att jag har 302 vänner. Det är gamla vänner i Sverige. Till och med personer från min folkskoletid i Örebro. Det är kulturhistoriskt, svenskamerika, intresserade personer i Sverige och USA. Det är järnvägare i Sverige, USA, Kanada, Indien och Schweiz och så en mängd andra personer som jag ärligt talat inte känner närmare.


Jag har återknutit kontakten med många personer som jag hade totalt glömt bort. Nu senast fick jag kontakt med min folkskollärare. Han var ung och nyutexaminerad som lärare när jag hade honom på 50-talet. Nu är han runt 90 år gammal. Några andra udda kontakter jag kan komma på i en hast är en lokförare i Schweiz. Han har rest både i Sverige och USA och är en mycket duktig fotograf. Jag har ju rest en hel del med tåg i Schweiz, så det utbytet är intressant. Och så en flicka som bodde i samma hus som jag när jag växte upp. Hon och en väninna, som jag även kände, hittade mig av en slump på FB.


Så följer jag en del grupper och lägger in bilder och kommentarer där. Det är grupper med järnvägsanknytning, som "De Spårbundna Tågentusiasternas Bildbank", "Järnvägar i Närke", "RC-lok" och flera. Sen är det sidor knutna till olika orter, som "Du vet att du är från Örebro, om...." "Tingsryds Vänner" och liknande. Sen: "Svenskar som BOR i USA", Scandinavian Music: Upper Midwest" och många fler.


Jag har hållit en förstående och positiv ton i mina inlägg och avhållit mig från politik. Det har fungerat bra tills nu. Jag lade in bilden ovan med texten "Nattens Valvaka. Waiting for elections result" och där spårade kommentarerna ur och det blev en politisk debatt trots att jag redan efter det första politiska inläggett sade: "....This is the only reply I will give. No more politics here for me." Genast efter det kom det ett jättelångt, närmast arrogant, inlägg. Jag tog mig friheten att ta bort det inlägget. Jag tog även bort några personer från min vänlista.


Jag kommer att vara mer försiktig med vad jag skriver och accepterar på min FB-sida. Jag vill att den skall vara till för mitt nöje och för att utbyta kontakter och åsikter på en lättsam nivå. Bekymmer, elände och negativa personer får jag nog av utan att inbjuda dem till min Facebooksida.


Var glad, positiv och se de ljusa sidorna i tillvaron, så går det lättare att leva.


English


There are many who for various reasons are not on Facebook. But there are also many, 2.7 billion carefully counted, who use that medium. It covers 111 different languages and is found all over the world, except China, Iran, Syria, and North Korea, where it is blocked.


I myself am a diligent user of Facebook. Especially important was the medium for me after my wife Chris died in 2016 and until I met Marilyn in 2019. I see to my surprise and horror, that I have 302 friends. These are old friends in Sweden. Even people from my primary school days in Örebro. It is cultural history, Swedish America, interested people in Sweden and the United States. There are railroaders in Sweden, the USA, Canada, India and Switzerland and so a lot of other people that I honestly do not know more closely.


I have reconnected with many people I had totally forgotten about. Most recently, I got in touch with my elementary school teacher. He was young and a recent graduate teacher when I had him in the 50's. Now he is around 90 years old. Some other odd contacts I can think of in a hurry are a train driver in Switzerland. He has traveled both in Sweden and the USA and is a very good photographer. I have traveled a lot by train in Switzerland, so that exchange is interesting. And then a girl who lived in the same house as me when I was growing up. She and a friend, who I also knew, found me by chance on FB.


So I follow some groups and post pictures and comments there. These are groups with a railway connection, such as "De Spårbundna Tågentusiasternas Bildbank", "Järnvägar i Närke", "RC-lok" and more. Then there are pages linked to different places, such as "You know you are from Örebro, if ...." "Friends of Tingsryd" and the like. Then: "Swedes who LIVE in the USA", Scandinavian Music: Upper Midwest "and many more.


I have kept an understanding and positive tone in my posts and abstained from politics. It has worked well until now. I posted the picture above with the text "Nattens Valvaka. Waiting for electons result" and there the comments derailed and there was a political debate even though I already after the first political post said: ".... This is the only reply I will give. No more politics here for me. " Immediately after that, there was a very long, almost arrogant, post. I took the liberty of deleting that post. I also removed some people from my friends list.


I will be more careful with what I write and accept on my FB page. I want it to be for my pleasure and to exchange contacts and opinions on an easy level. Worries, misery and negative people I get enough of without inviting them to my Facebook page.


Be happy, positive and see the bright sides of life, that makes its easier to live.



Presentation

Gästbok

Fråga mig

13 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
       
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Januari 2021
>>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se