English version below the Swedish.

Nu har jag besökt Minnesota State Fair. Den dag jag var där var det etthundranittontusen andra människor där samtidigt, så jag var i gott sällskap. I dag skall jag bereätta om några av de etthundranitton tusen andra som jag mötte.

Som jag brukar så började jag dagen med pannkakor serverade av en av de många kyrkorna som har matställen på Fair. Kaffet serverades av en äldre dam, som när hon hörde min brytning spontant utbrast: "svenska pojke". Hennes föräldrar hade invandrat från Sverige.

Sedan spankulerade jag upp mot "Machinery Hill", där allehanda jordbruksredskap trängs med gamla och nya traktorer och andra mekaniska produkter. Jag brukar alltid stanna till vid de gamla traktorerna, som man startar en gång i halvtimmen. Det är ett underbart ljud när någon av dem puffar igång med motorer som tillverkats för snart hundra år sedan. Ja, en ångdriven traktor, som tyvärr inte var i körbart skick, firade hundraårsjubileum på årets Fair. Första gången den visades upp där, 1910, var som ny och revolutionerande. Nu var den gammal och skröplig. Ja så går det med oss alla.

 Nu var det ju människorna jag mötte jag skulle tala om. När jag stod och beundrade denna gamla ångtraktor, kom en man fram till mig och började parata om gamla jordbruksmaskiner. När han hörde min brytning, sade han att han hade svenska rötter också. Han hette Kurt Mankell och var avlägset släkt med den svenske författaren Henning Mankell. Han sade sig vara "Second cousin twice removed" till Henning.

Efter en trevlig partstund med Kurt gick jag vidare till Heritage Square, där jag hittade Cafe Finspång. Det var en svenska, vars namn jag inte lade på minnet, som hade det ståndet fullt med kalendrar, muggar, t-skjortor och så vidare med svenska motiv. Vi pratade även en stund om Sverige och att vara immigrant i USA.

Vid sidan av hennes stånd har John Cartwright sitt stånd. Honom besöker jag varje år, fastän jag numer inte köper något av honom. Han är järnvägsfantast och är konstnär. Han har teckant av de flesta järnvägsstationernerna i Minnesota och omgivande stater. Ofta från gamla vykort eller historieböcker eftersom stationerna sedan länge är rivna. Folk från bygderna där stationerna legat köper hans konst av nostalgiska anledningar.

När jag gick vidare från John så mötte jag ett par, där jag med säkerhet kände igen mannen, men inte kunde placera honom. Helt fräckt vände jag och gick ifatt dem och frågade om jag kände dom. Mannen presenterade sig som Jerry, vilket inte sade något, men så tillade han efternamnet, Rice. Då visste jag direkt. Han hade varit pastor under några år i den kyrka vi först gick i när vi bosatte oss här uppe, Roseville Covenant Church. Pastor Rice hade till och med rekryterat mig som missionsordförande i kyrkan. Han hade inte förändrats alls på dessa 20 år som gått sedan jag senast såg honom. Tänk vad vissa är väl skapade, eller kan det vara hans kontakter uppåt som hjälpt honom förbli ung?

Nåväl, jag måste sluta nu. De andra 118995 personerna jag mötte på Minnestoa State Fair får jag berätta om en annan gång.

 English vesion

 I have visited the Minnesota State Fair. The day I was there another one hundred nine teen thousand people also were there, so I had great company. Today I will tell little about some of the other one hundred nine teen thousand people I met there.

 As I usally do, I started the day by eating panncakes at one of the many eateries run by churches at the Fair. The coffe was served by an elderly lady, who when she heard my accent spontainiously said "svenska pojke". Her parents had immigrated from Sweden.

Then i walked up to "Machinery Hill", where all kinds of farm implements are displayed together with old and new tractors. I usually stop by the old tractors, which they start up every half hour. It is a wonderful sound when one of them start puffing with engines built about one hundred years ago. Yes, there was even a steam engine tractor, sadly not in operable state, but it celebrated one hunder yerars at the Fair. The firt time it was there was 1910, when it was new. Now it was old and worn out. Sorry, but that happens to us all.

 However it was the people I was going to talk about. When I stod admiring this old steamtractor, a man come up to me and started to talk about old farm equipment. When he heard my accent, he said that he had Swedish roots also. His name was Kurt Mankell och he was a distant relative to the Swedish author Henning Mankell. He said he was his "Second counsin twice removed".

 After a nice chat with Kurt I walked on to Heritage Square, where I found Cafe Finspång (Finspång is a small village in Sweden close to the town where I was born). It was run by a Swedish lady, whose name I have forgotten, and it was full of calendars, mugs, t-shirts and so on with Swedish motifs on. We talked for a while about Sweden and how it is to be an immigrant here in the USA.

 At the side of her booth, John Cartwright has his booth. I visit him every year, even though I nowadays do not buy anything from him. He likes railroads and is an artist. He has drawn most of the old railroad stations in Minnesota and neighboring states. Often with a picture on a postcard or an old book as original, as most of the buildings are gone long time ago. People from the areas where the the stations once were are buying his art to remember old times.

When I left John I met a couple, where I seartinly remembered the man, but could not place him. Boldly I turned around and cought up with them and asked if i knew them. The man said his name was Jerry, which did not ring a bell, but then he added his last name, Rice. At once I remembered. He had been the pastor during some years in the church we first attended when we came to Minnesota, Roseville Covenant Church. Pastor Rice even recruited me to chare the Mission Committe in the church. He had not changed a bit during all these 20 years that had passed since I last saw him. It is amazing how some can keep their good looks, or was it maybe his connections upward that had helped him to stay so young?

However, I have to quit now. I have to tell you about the other 118995 people I met at Minnesota State Fair another time.

This blogg I normally write in Swedish, but I will try to do one or two a week in English going forward. If you want to leave or read a comment, please double click on "Kommentera". If you want to leave a comment write your e-mail address in the box under "Från" (From). If you want the site to remember your e-mail address, check mark "Kom ihåg mig" (Remember me).You can leave the box under "URL" empty if you do not want to leave an URL to your web site. In the box under "Säkerhetskod" (Saftey code) repeate the letters to the right of the box.The in the box under "Kommentar" (Comments) enter your comment. Finally hit the box labelled "Skicka kommentar" (Send comment

This blogg I normally write in Swedish, but I will try to do one or two a week in English going forward. If you want to leave or read a comment, please double click on "Kommentera". If you want to leave a comment write your e-mail address in the box under "Från" (From). If you want the site to remember your e-mail address, check mark "Kom ihåg mig" (Remember me).You can leave the box under "URL" empty if you do not want to leave an URL to your web site. In the box under "Säkerhetskod" (Saftey code) repeate the letters to the right of the box.The in the box under "Kommentar" (Comments) enter your comment. Finally hit the box labelled "Skicka kommentar" (Send comment)`

**************************************************

**************

To my friends at Target. Thank you so very much for your nice words, cards, and gifts when I retired. Even though today is my "normal Wednesday off" I feel that someting is not "business as usual". And it will be worse in the days and weeks to come, before being a retiree becomes the normal state.

 As a normal Wednesday off, I have walked the dogs. It was so pleasant weather today. The dogs could stay out in their kennel. Prevously it has been too hot and humid for them to stay out there, but today it was perfect. I have also begun to clean up around the house. There are golden rods and buckthorn that has taken over more and more ground too close to the house, that I need to get rid of. Landscaping is only one of my projcects in the coming weeks. There are lots of windows to wash, old storage boxes to go through and so on. So I will be kept out of mischief, even though it is not going to be under Target's supervision.

 I think I stop here for now, and see if anybody will pick up on this blogg. If so I will continue.

Ha en bra dag (have a nice day)

 Sven.

Ja, ja, när man nu är i pensionsåldern infinner sig ibland de djupare tankarna om livet. Enkelt uttryckt är livet en potatis. Bevis: Livet är en strid, striden är en kamp, kampen är en häst, hästen är en dragare, en dragare är ett stadsbud, ett stadsbud är en knöl, en knöl är en potatis. Alltså är livet en potatis. ----- Eller så kan man som Hasse Alfredsson säga att livet är som en påse. Tomt och innehållslöst om man inte fyller det med något. Då inställer sig osökt frågan om vad man skall fylla livets påse med. Min livspåse har till större delen varit fylld med arbete och långa dagliga pendelresor till och från arbetet. Fritiden har mestadels gått åt till sånt som "måste" göras, inhandlandet av livsförnödenheter, sevice av bilen, rensande av urskogen runt huset. ------Nu efter pensioneringen hoppas jag kunna fylla påsen med datorsurfing, blogging, bokläsning och allt annat jag inte hunnit med tidigare. Jag har även föresatt mig att gå igenom alla lådor och kartonger vi har staplade sedan senaste flytten och se vad som kan rensas ut. ------Livet räknas även i år, även om det inte är en relevant mätare, men den bästa vi har. -------Det här med år kommer mig att tänka på när en yngre kollega fick höra att jag just skulle pensionera mig. Han sade då att han hade 36 år kvar till pensioneringen, och att han skulle bjuda mig till sitt retirement party, varpå jag svarade: "Om 36 år blir jag 101 år gammal och det skall bli jättetrevligt att komma på ditt party." -------Den som lever får se.

I går sade Chris att nu när jag blir pensionär kommer det att bli en annan tågordning här hemma. Det kan väl hända, men jag vet vad en riktig tågordning är. Under några år satt jag på Uppsala Centralstation och läste tågordningar tillsammans med Underinspektor Henry Friberg. Det var många småstationer som löd under Uppsala och för var och en med persontrafik, inklusive Uppsala, utarbetade vi dessa. På den tiden var de gula och vita plakat med tider för ankommande och avgående tåg. Det var mycket att komma ihåg med tåg som bara gick på vardag före sön- och helgdag som inföll i den tredje veckan i udda månader och mycket mera. Henry läste från den grafiska tidtabellen och andra interna promemorior och jag motläste frå de korrektur som kommit från trycket. Jag tror att vi fick det mesta rätt.

Det finns många ord och uttryck som har sitt ursprung vid järnvägen. Man kan till exempel säga att en debatt spårat ur. Vid vissa tillfällen kan jag med egen erfarenhet från organistaionssverige säga att det kan vara lättare att med hjälp av en ispårningsskena få ett tåg som spårat ur på rätt spår igen än en politisk debatt som spårat ur.

Jag har ingen aning om varför man med hög röst säger ”JÄRNVÄGARS” när något gått galet. Är det en assosiation mellan saker som går galet och järnvägen, måntro?

När det går bra kan man också säga att det är bara ”Raka spåret”.

Och så har vi slutligen liknelsen mellan de elektriska loken och kyrkan. Båda tar kraften från ovan.  

Jag fick en jättestor Toblerone av en kollega på jobbet som födelsedagspresent. Den var så stor att jag inte vågade mig på att äta upp den ensam, utan tog den med hem för att dela med mig av den till Chris. Ledsamt nog är choklad inte nyttigt för hundar och katter. Det lär till och med vara farligt för dem, så de får snällt sitta och titta på när vi mumsar i oss av den. Kanske veknar vi och ger dem lite katt och hundgodis som tröst.

När jag läste svenska dagstidningar på internet på lunchen såg jag att Mona Sahlin hade bombarderats med just toblerone under sitt tal i Trollhättan. Konstigt tänkte jag. Varför Toblerone? Så kom jag på att googla lite runt Toblerone och då fick jag klart sammanhanget för mig. Så här säger Wikipedia: ”

The Toblerone affair

In 1995 it was revealed that the Swedish politician Mona Sahlin had bought, among other things, two bars of Toblerone using her Riksdag credit card (i.e. taxpayer's money). This became known as the Toblerone affair. Sahlin was forced to step down as a candidate for the post as Prime Minister. She returned to politics in 1998”

Under våra många resor med Vasabåtarna mellan Umeå och Vasa köpte vi ofta skattefri Toblerone i båtarnas butiker och njöt av under resan. Toblerone har ju en lite egen utforming. Svenska Wikipedia ger besked om varför den ser ut som den ser ut:  ” På Toblerone-förpackningarna är berget Matterhorn i Schweiz avbildat. Många tror att formen på Matterhorn i Schweiziska Alperna gav Theodor Tobler inspirationen till Toblerones triangulära form. Men enligt Theodors söner kommer formen från den pyramidformation som dansare på Folies Bergère skapade under en föreställning som Theodor såg.”

Nu räknar jag bara timmarna tills jag skall åka hem och få ta ytterligare en ”bergstopp” av min jättestora Toblerone.

I morse satte vi ut vår flagga i sin hållare på en av stolparna som håller upp verandataket. Det är nämligen min sextiofemårsdag i dag. Hundarna, katterna och Chris ylade och jamade "Ja må han leva". - - - Stot tack till alla er som uppvaktat med e-hyllningar och e-blommor. Det har kommit till min kännedom att Chris sände ut ett upprop för några dagar sedan, och nu skördar jag resultatet av det.- - - I övrigt kommer dagen förmodligen att bli en vanlig lördag, med lördagsrutiner. Vi har inga släktingar och vänner på "besöksavstånd". Jag har redan varit ute och motionerat hundarna. Till förmiddagskaffet fick jag dock min favoritchokladdonut. Och jag vet att det finns flera flaskor av min favoritfestdryck, root beer, i kylskåpet tillsammans med New York cheese cake. Det kommer att avnjutas på eftermiddagen.- - - Födelsedagen kommer förmodligen att avslutas med någon film på DVD'n. Mer spännande än så blir det nog inte. Och varför skulle det behöva vara det? Att bli gammal är ju egentligen inget att hoppa och sjunga och vara glad åt!

Jag sitter på en McDonalds med papper och penna och plitar ner dessa rader, som jag sen tänker föra övaer till min blogg när jag kommer hem. -Bilen är på verkstad inte långt härifrån. Bromsarna har börjat skrika på den och jag väcker upp halva samhället när jag åker hemifrån klockan 4.45 på morgonen. På verkstan sa de att bromsskivorna var utnötta och måste bytas. Det skulle ta en och en halv timme och på verkstan bjöd de bara på slätt kaffe, så jag gick hit för att fördriva tiden med kaffe och en äpplepaj.-McDonalds kan inte skyllas för deskriminering. Just nu så kom det in tre kvinnor i gammaldags klänningar och hättor på huvude, förmodligen Amish, följda av en man i vit skjorta och slips, ett gäng tonårspojkar i avklippta jeans och t-skjortor med allehanda budskap på, en till "affärsman" i kostym men utan slips och skjortan uppknäppt i halsen med en dator under armen. Vid ett bord sitter ett gäng pensionärer glatt och högljutt samspråkande. Det är förmodligen dagens ersättning för "skvallerbänken" på torget. -Vädret här är hemskt. Det är varmt, över 30 grader C och med mycket hög luftfuktighet. Det har varit så i över en vecka nu. Och det var jag som fick oss att bosätta oss här för jag klarade inte av värmen i Oklahoma. Den här fuktiga värmen tar på humöret. Våra hundar och katter lider. Vår luftkonditioneringsenhet som skulle ha stått utnför huset stals för några år sedan och vi har inte skaffat någon ny. Dels för att försäkringen inte täckte stölden och dels för att "så här ångt norrut behöver man egentligen ingen luftkonditionering." Oj, vad jag ångrar det uttrycket just nu.-På tal om värme så hörde jag följande fritt översatta historia i söndagsgudstjänsten för någon vecka sedan: "Predikanterna och TV-evangelisterna Billy Graham, Oral Roberts och Robert Schyller var på studiebsök i helvetet. Billy Graham satte genast igång med att frälsa själar. Oral Roberts helade sjuka och Robert Schuller tog upp kollekt för att installera luftkonditionering." Undrar om han kanske fick något över för en ny enhet åt oss också.

Vid ett tidigare tillfälle nämnde jag att jag var så ivrig blogg och web-site läsare att jag inte hinner skriva på min egen blogg. I stort sett äger det nog sin riktighet och här är i korthet vad jag tittar på.-Eftersom jag är en gammal svensk järnvägare så börjar jag min dag med att titta på Järnvägshistoriskt Forum, http://www.jvmv2.se/forum/index.php?mode=index Eftersom det handlar om historik är det ofta foton och händelser fån den tid jag själv jobbade för SJ. Jag trivs på detta forum och måste ofta ta tid med att göra några kommentarer till inläggen där. Sen tittar jag in på Postvagnen http://www.postvagnen.com/forum/index.php?mode=index . Det är ett järnvägsforum som behandlar dagens järnvägar och ger mig en inblick i vad som rör sig i dagens spårbundna värld. För att fortsätta framåt på spåret så är nästa bemannade station en blogg: Årskort Guld SJ, http://arskortguldsj.wordpress.com/ . Där behandlas på ett mycket lättsamt och väl illustrerat sätt mycket dagsaktuellt i och kring järnvägsresande i Sverige. En mycket trevlig blogg som ofta ger anlednig till kommentarer från min sida. En annan före detta järnvägare, som skriver insiktfullt och klokt om det mesta är Staffan Sävenfjord. Det är inte sällan jag tittar in på hans blogg, http://savenfjord.blogspot.com/.Slutligen på järnvägssidan har vi Storms tankedump http://storm.bloggagratis.se/. Det är en nutida lokförare som skriver om sitt liv och sina upplevelser vid dagens SJ. Som gammal järnvägare är det mycket intessant att sedagens järnvägsliv. Språket i den bloggen är dock inte allt för "rumsrent", men mycket målande. -Sen kan vi gå över till en blogg som är allmänt inriktad, men med en kraftig lutning åt flyg. Flyg är ett av mina andra intressen här i livet. Först har vi Suddens blogg En Blogg I Det Blå, http://larsan13.wordpress.com/. Här kan man finna en varation av ämnen, de flesta illustrerade och inte sällan en underhållande diskussion i kommentarerna. Den bloggen är ett måste i min dagliga rutin. -Sen följer jag Donkeymans blogg, Nordens Paris http://nordens-paris.blogspot.com/. Donkeyman är vad jag förstår en svensk sjöman som bor i Tromsö. Han har mycket bestämda åsikter om det mesta och skriver mycket bra. Chefsingenjören http://chefsingenjoren.blogspot.com/, skriver mycket insiktsfullt om sveriges försvar av i dag och ger kloka och balanserade kommentarer till världsläget i allmänhet på den miltära fronten.-Slutligen så vet ni alla vid det här laget att jag tycker mycket om djur, så sist men inte minst - jo, kanske han är minst - läser jag med nöje den blogg som Tidus Clim, Vovven från vidderna, http://tidus.bloggagratis.se/ skriver om sitt liv och leverne i norra Sverige. Den bloggen är rikt illustrerad med suveräna foton. -Så nu vet ni att jag har så fullt upp med att läsa andra bloggar, att jag knappt har tid att skriva på min egen.-Förresten, om ni har tips på intressanta bloggar jag missat, så emottages url på dessa gärna.Vid ett tidigare tillfälle nämnde jag att jag var så ivrig blogg och web-site läsare att jag inte hinner skriva på min egen blogg. I stort sett äger det nog sin riktighet och här är i korthet vad jag tittar på.-