English below Swedish

Stockholm, mina drömmars stad - en söndag i Stockholm.

Jag har alltid trivts i Stockholm och besöker staden så ofta tid och pengar tillåter. Så här kan en av mina typiska söndagar i Stockholm se ut.

Eftersom jag inte varit ute och rumlat om på lördagskvällen vaknar jag ganska tidigt på morgonen och står i dörren till hotellets frukostmatsal när den öppnar. Det blir en rejäl frukost bestående av bara sånt som jag gillar, frasiga ostfrallor med apelsinmarmelad under ostskivorna och liknande. Inte sånt man måste äta, som gröt till exempel.

Efter frukosten tar jag en tidig morgonpromenad förbi Centralstationen mot Gamla Stan. Vandrar lite upp och ner på de olika gatorna innan det är dags för en förmiddagsfika på Cafe Gråmunken som öppnar redan vid nio även på söndagen. Mitt favoritkafe' i Stockholm är Vetekatten, men det är inte öppet på söndagar.

Styrkt till kroppen går jag sedan till Storkyrkan och deltar i högmässan klockan elva för att även bli styrkt till själen. Visserligen är det ganska dålig akustik i Storkyrkan, men det är stämning där.

Sen är det alldeles lagom dags att gå ut och se på högvaktsavlösningen vid slottet, som ju ligger vägg i vägg med kyrkan. Jag har alltid varit svag för militärmusik och speciellt trevligt är det om högvakten är beriden.

Efter allt pomp och ståt på borggården så vandrar jag ner mot slusskajen och tar färjan över till Djurgården. Nu börjar jag bli hungrig på riktigt och går in på Astrid Lindgrens museum Junibacken. På restaurangen där har de jättegoda tunnpankakor med lingonsylt. En stor portion av dem sitter bra nu.

Efter maten passar det bra med en promenad till Skansen, där det finns mycket att se och uppleva. Det finns också massor med ställen att sätta sig ner på och ta en eftermiddagsfika och bara titta på folkvimlet.

När jag tittat färdigt går jag ner till spårvagnen och tar den in till Norrmalmstorg. En trevlig resa. Från Norrmalmstorg vandrar jag vidare till Gamla Stan igen och eftersom klockan nu har hunnit bli mellan sex och sju på kvällen, letar jag upp min favoritrestaurang, Zum Franziskaner.

Restaurangen Zum Franziskaner var min fars favoritrestaurang och när vi som familj började besöka Stockholm någon gång på 1950-talet åt vi alltid minst ett mål där vid varje besök. Jag har alltså frekventerat den restaurangen under minst 60 års tid. Om de inte har någon passande vegetarisk rätt på menyn så är kocken bra på att komponera ihopå något. Jag har alltid fått bra service under de 60 år jag ätit där.

Om jag nu inte är trött nog att gå direkt till hotellet och lägga mig tar jag, som gammal järnvägare, en sväng runt på centralstationen, tittar på tåg och människor, upplever miljön. Sen slinker jag in på Burger King på Vasagatan eller McDonalds på Kungsgatan, tar en kopp kaffe och en paj och försöker få ett fönsterbord för att roa mig med att titta på folklivet utanför.

Men efter det är det verkligen dags att leta upp hotellet och krypa till kojs.

English version

Stockholm, Sweden, the city of my dreams - a Sunday in Stockholm

I have always liked Stockholm and visit the city as often as my time and my money permit. This is how one of my typical Sundays in Stockholm turns out.

As I have not been out bar hopping Saturday night, I wake up rather early and am first in line when the dining area opens for breakfast. I'll have a great breakfast on only things I like, crisp French bread with cheese and orange marmalade and such. I'll not have things that you must eat, like porridge for example.

After breakfast I go for an early morning walk, passing the Central railroad station on my way to the Old Town. I stroll up and down different streets until it is time for the morning coffee at Cafe Gråmunken, which opens already at nine even on Sundays. My favorite cafe in Stockholm is Vetekatten, but it is not open on Sundays.

After the body is fed I walk to Storkyrkan (church) to participate in the service at eleven o'clock to get my soul fed. The acoustics are bad in Storkyrkan, but the atmosphere is great.

When the service ends it is perfect timing to go out and watch the changing of the Royal Guard at the Royal Castle in Stockholm, which is located just behind the church. I have always liked military music and it is a real treat if the Royal Guard is Mounted.

After all pomp and circumstance in the court yard I walk down to the harbor and take the ferry over to Djurgården. Now I am beginning to get real hungry and enter Astrid Lindgren's museum Junibacken. The restaurant there serves great tasting thin pancakes with lingonberries. A large serving of them is just perfect now.

After the lunch it is perfect to take a walk to Skansen (a large open air museum) where there are lots of things to look at and experience. There are also many opportunities to sit down, have a cup of afternoon coffee and just look at the people strolling by.

When I am done looking, I walk down to the street car and ride it to Norrmalmstorg. A nice trip. From Norrmalmstorg I walk back to Gamla Stan again and as it now is between six and seven in the evening, I look up my favorite restaurant, Zum Franziskaner.

The restaurant Zum Franziskaner was my fathers favorite restaurant and when we as a family began visiting Stockholm some time in the early 1950-ies we always had a meal there during each visit. Thus I have eaten at that restaurant in more than 60 years. If they do not have any suitable vegetarian entry on the menu, the chef is always happy to compose something for me. I have always gotten good service during the 60 years I have eaten there.

If I still am not tired enough to go direct to the hotel an go to bed, I walk, as the old railroader I am, around at the central railroad station, look at the trains and people, experiencing the atmosphere. After that I go to Burger King at Vasagatan, or McDonalds at Kungsgatan, have a cup of coffee and a pie and try to get a window seat to amuse myself by looking at the flow of people outside.

But after that it really is time to find the hotel and hit the sack.

RMS Queen Elizabeth 2 - QE 2

I en tidigare bloggkommentar nämndes sjöresor och fartyget Queen Mary. Det kom mig att tänka på att Chris och jag vid två tillfällen har korsat Atlanten på systerfartyget Queen Elisabeth 2. Det var åren 1975 och 1977. Här nedan har jag samlat några bilder som ännu inte helt bleknat bort i våra album från de resorna. -

In the comments to an earlier blog, sea travel and the ship Queen Mary were mentioned. That reminded me that Chris and I on two occasions have crossed the Atlantic on board the sister ship Queen Elizabeth 2. It was 1975 and 1977. Below I have collected some pictures that not yet had completely faded away in our photo albums from those travels.

När vi lägger ut från New York tar Chris ett sentimentalt farväl av staden där hon växte upp.

- When we depart New York, Chris is saying a sentimental good buy to the city where she grew up.

På sjuttiotalet dominerade "Twin Towers" fortfarande silhuetten av Manhattan

- In the seventies Twin Towers still dominated the Manhattan sky line.

Solen går ner bakom Frihetsgudinnan, som säger att vi är välkomna tillbaka.

- The sun sets behind Statue of Liberty, who says we are welcome back.

Daglig skeppstidning ingick i servicen.

- A daily paper, issued at QE2, was part of the service.

Bara övning

- Exercise only.

Servicen var god. Här är det kyparna John och Santiago som ger Chris sin uppvaktning.

- The service was good. Here the servers John and Santiago are giving Chris some attention.

Efter all maten skadade det inte med lite gymnastik på akterdäck.

- After all the food, the exercise on the aft deck was well needed.

Resan är slut. Chris tar farväl av QE 2 i hamnen i Cherbourg, Frankrike.

- The voyage is over. Chris says fare well to QE 2 at the harbor in Cherbourg, France.

English below the Swedish,

I tisdags stod det "First Day of Summer" på våra amerikanska almanackor. I morron, fredag, står det "Midsommarafton" på våra svenska almanackor. Sommaren 2011 blir inte lång, om första sommardagen är en tisdag, midsommardagen är en lördag och följdaktligen blir då sommarens sista dag på torsdag i nästa vecka.

Eller, vad är det som är fel? Infaller inte midsommar, mitt på sommaren? Är inte sommarsolståndet sommarens höjdpunkt? Svaren på de frågorna är både ja och nej. Sommarsolståndet infaller på årets längsta dag här på norra halvklotet. Sen går det utför igen mot mörkare tider och dagarna blir kortare. Men värme och växtmässigt har det skett en förskjutning. De faktorerna släpar efter lite, så att säga.

Enligt våra amerikanska almanackor är "First Day of Fall" den 23:e september. Om nu det är riktigts så skall midsommar infalla i början av augusti.

Men som svensk kommer jag alltid att fira midsommar i samband med sommarsolståndet. Det är mest ljuset, de långa ljusa sommarnätterna, som betyder sommar för mig.

English Version

Last Tuesday it said "First Day of Summer" on our American almanacs. Tomorrow, Friday, it says "Midsummer Eve" on our Swedish almanacs. The Summer of 2011 is short, if the first day of Summer is a Tuesday, Midsummer Day a Saturday and subsequently the last day of Summer must be on Thursday next week.

Or what is wrong? Is Midsummer not in the middle of the Summer? Is not the Summer Solstice the high point of Summer? The answer to the questions is both yes and no. The Summer Solstice is the longest day of the year here in the northern hemisphere. Then it goes downhill again towards darker times and the days are getting shorter and shorter. But considering the heat and growth there is a delay. Those factors are dragging, so to say.

As per our American almanacs "First Day of Fall" is September 23. If that is correct, Midsummer falls in the beginning of August.

As a Swede, however, I will always celebrate Midsummer in connection with the Summer Solstice. It is the light, the long light Summer nights, that means Summer to me.

English below the Swedish,

På kvällarna just när det börjar skymma går jag ut och sätter mig i gungstolen på verandan för att meditera och koppla av vid dagens slut. Jag sitter kvar tills det blivit mörkt. Det här kallas att "kura skymning",

Numera behöver jag inte sitta ensam där ute. Så fort jag kommit ut genom dörren kommer Friendly springande och jag får verkligen akta mig när jag sätter mig så jag inte sätter mig på honom. Han hoppar upp i min famn och sätter sig bekvämt tillrätta. Sen sitter vi så i en halvtimme eller mer till någon av oss inte har samvete att sitta och ingenting göra längre.

Jag är inte ensam om att "kura skymning". Örebroförfattaren, radiomannen med mera, Torsten Ehrenmark skrev i sin bok "Jag minns min blåa cheviot" om hur han och hans farmor "kurade skymning" om kvällarna. Han växte upp hos sin farmor.

 Vi alla har olika sätt att varva ner efter en lång och intensiv dag. Att kura skymning är ett av mina steg mot sängen och en rogivande natts sömn.

English Version ,

In the evenings when dusk is approaching, I go out and sit down in the rocking chair on the porch to meditate and relax at the end of the day. I sit until it has become dark. In Sweden this is called "snuggle up to the dusk".

Nowadays I do not need to sit alone out there. As soon as I step through the door, Friendly comes running, and I have to look out when I sit down so I do not sit down on top of him. He jumps up in my lap and makes himself comfortable. We sit so for half an hour or more until one of us do not have the conscience to sit and do nothing any longer.

I am not alone in "snuggling up to dusk". The author, radio host, and more, Torsten Ehrenmark from Örebro, wrote in his book "Jag minns min blåa cheviot" about how he and his grandmother sat "snuggling up to dusk" in the evenings. He grew up with his grandmother.

We all have different ways to wind down after a long and intense day. To snuggle up to dusk is one of my steps to the bed and a peaceful nights sleep.

English below the Swedish,

Nu har det regnat och varit hyggligt varmt om vartannat en tid. Allt har blivit frodigt grönt. Det är knappt att man kan skymta vår motionsstig i allt det gröna.

Grönt är en färg jag tycker om. Det är en positiv färg. Den betyder kör i trafiksignaler. Man säger: "Det är grönt", när något är bra, eller ett projekt har blivit godkänt.

Grönt är också hälsans färg. Färgen för organiska grönsaker. Färgen för odlaren, man har en "grön tumme". Grönt är vårens, det spirande livets färg. Grönt är hoppets färg, Inte vitt och dött, som på vintern,

Jag säger bara: Go Green!

English Version

Now it has been raining and fairly warm weather for a while. All has become lush and green. You can hardly make out our exercise path in all the greenery.

Green is a color I like. It is a positive color. It means go in the traffic lights. You say: "It is green", when something is good, or a project has been approved.

Green is also the color of health. The color for organic vegetables. The color for the gardener, you have a "green thumb". Green is the color of Spring, of the budding life. Green is the color of hope. Not white and dead, as the Winter.

I can only say: Go Green!

English after the Swedish text

"...men på sjunde dagen skolen I hava helgdag, en Herrens vilosabbat..." står det i Bibeln. Det står även att Gud skapade världen på sex dagar och att han vilade på den sjunde.

Nu är dock frågan vilken denna sjunde dag är. När börjar veckan och när slutar den? Bibeln ger inget svar. Där anges dagarna bara med nummer och identifieras inte med namn.

När veckan börjar och slutar, ja, se det beror på var man bor. Här i USA börjar veckan med söndagen enligt alla almanackor, medan i Europa och därmed även Sverige börjar veckan med måndagen.

Här är alltså lördagen den sjunde dagen, vilodagen. Kan det möjligen ha något med judarnas sätt att tolka bibeln att göra? De har nämligen vilodagen, Sabbaten, på lördagen. Ni i Sverige har dock vilodagen på söndagen. Egentligen har det inte så stor betydelse eftersom för de allra flesta förvärvsarbetande är både lördagen och söndagen lediga dagar, vilodagar.

När jag började förvärvsarbeta i början av 1960-talet, arbetade vi även på lördagarna. Visserligen slutade vi vid 14-tiden, men ändå kunde man inte vara ute och rumla om på fredagskvällen. Man skulle ju upp till jobbet på lördagsmorgonen.

Är det obibliskt, frågar sig nu vän av ordning, att vara ledig två dagar i veckan och bara arbeta fem dagar i veckan? Ja, se, det är veckans stora fråga.

English version

"....but on the seventh day there shall be to you an holy day, a Sabbath of rest...." it says in the Bible. The Bible also says that God created the universe in six days, and that he rested on the seventh.

Now the question is which day this seventh day is. When does the week begin and when does it end? The Bible does not give an answer. There it only identifies the days by number and not by name.

When the week begins and ends, yes, that depends on where you live. Here in the US the week begins with Sunday as per all almanacs, but in Europe and thus even Sweden the week begins with Monday.

Here, thus, Saturday is the seventh day, the day of rest. Can that possibly have anything to do with the Jewish tradition? They celebrate Sabbath on Saturday. You in Sweden however, celebrate the day of rest on Sunday. Actually, it does not have that great of an importance as most of the working people are off both Saturday and Sunday.

When I begun working in the early 60-ies, we worked even on Saturdays. Yes, we quit at around 2 PM, but could anyhow not be out rumbling around on Friday eve. You had to get to work on Saturday morning.

Now friend of perfectionism asks if it is unbiblical to be off and rest two days a week and only work five days a week? That's the big question of the week.

English below the Swedish,

I våras satte jag ju upp gärdesgård runt blommorna vid vårt hus. Nu börjar det ge resultat. Vildrosorna, eller törnrosorna som de även kallas, blommar i år.

Tidigare år har rådjuren ätit upp de spröda nya skotten och blomknopparna. I år kan vi till och med få nypon. Visserligen tror jag inte att vi kommer att plocka dem och göra nyponte, eller nyponsoppa av dem. När vi bodde i Umeå såg jag varje höst människor med korgar gå och plocka nyponen av rosenbuskarna i parkerna.

Nåväl, törnrosorna var de första blommorna vi räddat från vilddjurens gap. Får se nu allteftersom året går vad mer av blomprakt vi kan skåda tack vare gärdesgården.

English version.

Earlier this Spring I put up a farmers fence around the flowers at our house. It is beginning to pay off now. The Wild Roses are blooming this year.

 Previous years the deer have eaten the new sprouts and rose buds. This year we might even get rose hips. However I do not thing we will pick them and make rose hip tea, or rose hip soup from them. When we lived in Umeå, Sweden, I saw every Fall people with baskets walking around in the parks picking rose hips from the rose bushes.

Anyhow, the Wild Roses were the first flowers we saved from the wild animals. Let's see as the year progresses what more of flowers we can enjoy thanks to the farmers fence

Fönstebord på trettiotredje våningen/Window table on thirty third floor

"Mitt" kontorshus är den ljusblå skyskrapan i bakgrunden/ "My" office building is the pale blue tower in the background.

Utsikt från kontoret/View from the office.

English below the Swedish,

När man talar om livets höjdpunker, kan det vara många olika tillfällen och saker man tänker på. I dag tänker jag fundera lite över höjdpunkter i fråga av arbetsmiljö.

När jag började arbeta här i USA började jag på lägsta möjliga nivå. Importkontoret på Daytons varuhuskedja låg inrymt i varuhusets affärsbyggnad mitt i Minneapolis. De bästa lakalerna utnyttjades helt naturligt som affärslokaler, så kontoren fick de utrymmen som blev över. Importkontoret var inrymt i ett källarutrymme två våningar under jord. Där delade vi kontorsråttor utrymmet med de vanliga råttorna. Det var alltså lägsta möjliga nivå både vad som gäller den geografiska nivån som abetsmiljönivån.

Alltså kunde det bara bli bättre. Så småningom kom jag upp på sjunde våningen, som var våningen över affärslokalerna. Huset hade tolv våningar. På tolfte våningen var flera restauranger inrymda, och ävenså personalkafeterian.

Sedan flyttade jag över till Daytons dotterföretag Target och hamnade efter visst flyttande hit och dit så småningom på trettiotredje våningen i den nybyggda kontorsskrapan. Det måste jag nog säga var min höjdpunkt. Högre än trettiotre våningar kom jag aldrig, och inte heller hade jag någon så trivsam och luftig arbetsplats med så härlig utsikt senare. Jag hade fönsterbord med fantastisk utsikt, så att säga.

Efter den här höjdaren gick det bara utför igen. När jag kommit ner på andra våningen igen fann jag för gott att pensionera mig. Man skall sluta medans man är på vinnande sidan. Jag ville nämlingern inte att min slutstation skulle bli bland råttorna två våningar under jord igen.

English Version

When you talk about high points in life, it can be many different situations and experiences you think of. Today I am going to ponder some of the high points regarding work environment.

When I begun working here in the US I begun on the very lowest point possible. The Import Office at Dayton's Department Stores was located in the Department Store building downtown Minneapolis. The most attractive floors were of course used as sales floors. Thus, the offices got the areas that was left over. The Import Office had gotten the area in the sub basement. An area we office rats shared with the real ones. This was the lowest possible point both in the geographical area and the area of work environment.

Thus, it could ony be better going forward. After some time I ended up on the seventh floor, which was the floor above the highest sales floor. The building had twelve floors. On the twelfth floor several restaurants were located, as well as the employee cafeteria.

Then I moved over to Dayton's daughter company, Target and ended, after some moving around, finally up on the thirty third floor in the newly built office tower. Now I have to say that I had reached my high point. I never made it higher than thirty three floors and I never had such a enjoyable and spacey work area with such an expansive view. I had a window table with a great view, so to say.

After this high point I only slid downwards again. When I reached the second floor again, I took the chance to retire. You have to quit while you are on the winning side. I did not want to end up among the rats in the sub basement again.