English below the Swedish,

Nu är det advent och vi har satt upp våra julstjärnor i fönstren, som de flesta andra svenskar. Jag minns från våra år i Sverige att det hängde julstjärnor i så gott som alla fönster. Här är det inte så vanligt med just julstjärnor. Visst dekorerar man sina hemoch hus här oclkså, men det är större varitation med allt ifrån enstaka julgranar till hela trädgården full med lysande tomtar, julkrubbor i naturlig storlek, snögubbar och allt möjligt annat tänkbart och otänkbart.

Vi har bara en liten julgran med elektriska ljus i, en oupplyst julkrubba inne och så julstjärnorna i fönstren. Det räcker för oss för att komma i den rätta julstämningen.

Första söndagen i advent minns jag också som julskyltningssöndagen i Sverige. Affärerna var visserligen inte öppna, men man hade gjort allt för att locka kunder med fina dekorationer i skyltfönstren. Det kunde till och med vara levande musikanter i fönstren och högtalare utanför. Jag minns att jag under många år vandrade Storgatan och Drottninggatan upp och ner och tittade på julskyltningen. Jag tog även avstickare till sidogator där mina favoritaffärer låg. Det var Sahlstens leksaksaffär och Lek & Hobby och liknande affärer.

Här är stora "julskyltnings - julshoppingsdagen" fredagen efter Thanksgiving torsdagen. Den fredagen kallas för "Black Friday" för det är då affärsmännen räknar med att försäljningssiffrorna den dagen skall vända bokföringen från röda siffror till svarta. Man går helt överbord och affärerna öppnar redan klockan fyra på morgonen, eller till och med tidigare, den fredagen, med allehanda reklamjippon för de tidigaste kunderna. När jag tänker efter så är kanske affärerna i Sverige öppna på julskyltningssöndagen nuförtiden.

Nej nu måste jag sluta skriva, för i dag är det mörkt och kulet ute och det är dags att tända julgranen och julstjärnorna för att få lite ljus och julstämning i huset.

English Version

Now it is Advent and we have put up our Christmas stars in the windows, as most other Swedes. I remember from the years we lived in Sweden that Christmas stars lit up almost every window. Here it is not that common with Christmas stars in the windows. Of course people decorate their homes and front yards here too, but it is greater variations with all from single Christmas trees to the whole front yard full of lighted Santa Clauses, mangers in natural size, snow men and all other kind of decorations.

We just have a small Christmas tree with electric lightning, and a small manger, not lit, and then Christmas stars in the windows. That is enough for us to feel the right Christmas spirit.

.

The first Sunday in advent I also remember as the day that all store windows in Sweden were decorated for Christmas. The stores were however not open but the store owners had done all to presumptive customers by displaying real fancy decorations. It could even happen that they had live musicians in the windows and loudspeakers outside. I remember that it was many Christmases I wandered up and down the main streets in my hometown looking at the displays. I even took to some side streets where my favorite toy stores were located.

Here in the US the big day for the business men is the Friday after Thanksgiving. That Friday is called "Black Friday" as it is the business on that day that will turn the numbers in the ledgers from red to black. The stores go all out, opening at four AM, or even earlier, and having great deals for the early shoppers. Came to think of it. maybe the stores in Sweden also are open on the First Sunday in Advent nowadays.

No, now I have to stop writing, because today it is dark and dreary outside and itis time to light the Christmas tree and the Christmas stars to get some light and Christmas spirit into our house.

English below the Swedish,

Nu är vi inne i Thanksgiving veckan och på söndag är det första advent. Det betyder att vi och många med oss börjar med julförberedelserna. Det första vi gör varje år är att gå igenom julkortslistan och välja ut julkort som vi tillsammans med ett julbrev, som förresten är så gott som färdigt, skall skicka till våra vänner.

Vi håller kvar många traditioner som vi haft med oss från våra olika bakgrunder och länder. Vi tycker om att skicka och få riktiga julkort och julbrev. Vi tycker om att gå i affärer som har dekorerat för jul och spelar julmusik över högtalarna. Vi tycker om att ge och få julklappar. Men tro för all del inte att vi glömt julens bakgrund, mening och budskap. Det engelska ordet Christmas (Christ's Mass) Kristus Mässa, förklarar riktigt bra vad det handlar om. Julen firas till åminnelse av Jesu födelse, och inget annat.

Men åter till julkorten. Vi håller alltså som bäst på med att göra iordning dem, så vi hinner posta dem i tid, så våra vänner i det "gamla landet" skall få dem några dagar före julafton. Julkortet och julbrevet är i vissa fall den enda kontakt vi har med vissa av våra vänner "over there", så vi tycker det är ganska viktigt att vi åtminstone kan bibehålla den kontakten.

Visserligen är vi inne i den elektroniska kommunikationens tidevarv och det finns en del personer som inte längre sänder eller vill ta emot julkort med vanlig post. Inte underligt att postverken i de olika länderna går dåligt och måste inskränka på sin service. Men vi tycker dock att en julhälsning via internet blir liksom lite opersonlig. Man skriver inte gärna ut den och lägger den i korgen där man samlar årets brokiga samling av julkort.

Nej tacka vet jag ett färggrannt, stämningsfullt, julkort som anländer med snigelposten.

English Version,

Now we have entered the Thanksgiving-week and coming Sunday is First of Advent. That mean that we and many with us begin preparing for Christmas. The first we do every year is to update our address list for the Christmas cards and select cards, which we together with a Christmas letter, which by the way is almost ready, will send to our friends.

We keep many of the traditions we have carried with us from our different backgrounds and countries. We enjoy sending and receiving genuine Christmas cards and Christmas letters. We like walking in the stores that have decorated for Christmas and are playing Christmas music over the loudspeakers. We cherish to give and receive Christmas presents. But do not think that we have forgotten the real background, meaning, and message of Christmas. The English word Christmas (Christ's Mass), explains plainly what it is all about. Christmas is celebrated as a reminder of Christ's birth, and nothing else.

.

But let's return to the Christmas cards. We are thus in the midst of preparing them, so we can mail them early, so our friends in "the old country" will get them a few days beefore Christmas Eve. The Christmas card and the Christmas letter are sometimes the only contact we have with some of our friends over there, so we think it is fairly important to at least keep up that contact.

We know we are in the age of electronic communication and there are some people that no longer send or receive Christmas cards through regular mail. No wonder the Postal services in the different countries are not profitable and must cut down on their services. But we believe that a Christmas greeting over internet is somewhat impersonal. You do not print it and put it in the basket where you keep this years colorful collection of Christmas cards.

Thank goodness for a colorful, serene, Christmas card that arrives by snail mail.

English below the Swedish,

Morgonstund har guld i mun, heter det ju. Men det guldet är verkligen kallt så här års. Jag har hört att det alltid är kallast just i soluppgången. Hur vetenskapligt riktigt det är törs jag inte säga. Det känns i alla fall helt riktigt, för kallt är det verkligen när hundarna och jag tar vår morronpromenad runt vår tomt, som förresten ligger ungefär 500 meter norr om 45:e breddgraden.

Så snart solen visat sig en stund över horisonten värmer strålarna, så när morronpromenaderna är över och det är dags för fortsatta morronrutiner, som består i att byta vatten i det uppvärmda fågelbadet och fylla på mat i Friendlys och fåglarnas matskålar är det inte så fruktansvärt kallt längre.

Jag tittade förresten på en tabell när solen går upp här och i Stockholm på årets kortaste dag och årets längsta dag och även medeltemperaturerna för december och juni och så här ser det ut:

                       december 22                        juni 22

Stockholm   upp 8.43 ner 14.48 - 1 C      upp 3.31 ner 22.08 +15 C

Minneapolis upp 7.48 ner 16.35 - 7 C      upp 5.27 ner 21.02 +20 C

För att bättre förstå skillnaderna bör det påpekas att Minneapolis ligger söder om Stockholm. Jämfört med Europa så ligger Minneapolis i höjd med Paris.

Ja så kan det gå. Jag började här hemma på tomten med en tidig hundpromenad och hamnade i Paris.

Au revoir!

English version

Swedish proverb: "Morning has gold in mouth" (Early bird gets the worm). However that gold is cold this time of the year. I have heard that it is at its coldest just at sun rise. How scientific correct that is, I do not know. Anyhow it feels quite correct, for cold it is when the dogs and I take our morning walk around our property, which by the way is located about 2,000 feet north of latitude 45 degrees N.

As soon as the sun has peaked over the horizon for a few minutes, the sun rays are warm, so when the dog walk is over and it is time for the other part of the morning routines, which is to change the water in the heated bird bath and add food in Friendly's and the birds feeding stations, it is not that terribly cold any longer.

By the way, I looked at a table over sun rise and sun set here and in Stockholm for the shortest day of the year and the longest day of the year and I looked even at the medium temperatures for December and for June, and this is how it looks:

                       december 22                             juni 22

Stockholm   rise 8.43a set 2.48p 30 F           rise 3.31a set 10.08p 59 F

Minneapolis rise 7.48a set 4.35p 19 F           rise 5.27a set 9.02p 68 F

In order to better understand the difference it might be noted that Minneapolis is located south of Stockholm. Compared with Europe Minneapolis is located in the vicinity of Paris.

That's the way the ball bounces. I began here at home on our property with an early dog walk and ended up in Paris.

Au revoir!

English below the Swedish,

En berättelse om mina två ben. Va, säger ni, inte kan man skriva en blogg om någons ben? Jo, säger jag och ni får säga vad ni vill sen ni läst mitt epos.

Mitt högra ben kallar jag ischiasbenet och mitt vänstra blodproppsbenet.

Vi börjar med ischiasbenet. Det är i det jag har min ischias. Som de flesta äldre personer har även jag drabbats av åkomman. Värken kommer och går. Speciellt svår tycks den bli vid kallt väder, så jag vet vad jag har att vänta den närmaste tiden framåt. Vår dalmatinertik Francesca har också ischias och hon har av veterinären rekommenderats att ta en halv Ascriptin tablett dagligen. Hon låter mig få av dem också när min värk blir svår och om jag tar en tablett blir det märkbart bättre.

Sen har vi det mera spännande blodproppsbenet. Som äldre har jag legat på sjukhus två gånger. Båda gångerna med anledning av blodpropp vänster ben. Första gången över nyåret 1982-83. Det hände vid besök hos svärmor i Finland. Då hamnade jag på Vasa Centralsjukhus. En verklig upplevelse. Salen var stor och kal, med sängar i vinkel rakt ut på golvet från väggarna och ett stort träbord mitt i rummet, där de som kunde ta sig upp intog måltiderna. Bäddavdelningen kallades den stora trista salen. Det var enkel mat, mest gröt, och starkt kaffe som serverades. Vädret var kallt med rykande snöstorm utanför fönstren. Jag tillbringade alltså en hel vecka runt nyårsafton 1982 i sängläge på bäddavdelningen utan några större festligheter

Andra gången jag hamnade på sjukhus var 2002 då jag fick ont i benet på jobbet här i Minneapolis. Jag körde till North Memorial Hospital och blev genast inlagd. Det var bara att ringa hem till Chris och meddela att jag skulle sova borta på natten. Först var jag ensam i ett rum med två bäddar, men senare på kvällen placerades en knarklangare som blivit skjuten i ryggen i samma rum. Man hade redan så fort jag kom in börjat behandla mig med blodförtunning och annat och följande eftermiddag blev jag utskriven och tog bilen, som stod i sjukhusets parkeringshus, och åkte hem.

Det som tog en vecka i Vasa tog bara över natt i Minneapolis.

Och där slutar berättelsen om mina två ben.

English Version

A story about my two legs. What! you say, you can not write a blog about somebody's legs.! Yes, I say, and you can say whatever you want after you read my rumblings.

My right leg I call the sciatica leg and my left leg I call my blood clot leg.

We begin with my sciatica leg. It is in that I have my sciatica. As most elderly people even I have been hit with sciatica. The pain comes and goes. Especially hurtful it seems to be when the weather turns cold, so I know what I can expect in the near future. Our female Dalmatian Francesca also has sciatica and the veterinarian has ordered her to take half an Ascriptin tablet daily. She allows me to take one of them when my pain becomes unbearable and if I take one whole tablet I feel real relief.

Then we have the more exciting blood clot leg. In my grown up days I have been admitted to hospitals two times. Both times due to a blood clot in my left leg. The first time was over New Year 1982-83. It happened during a visit to my Mother-in-Law in Finland. I ended up at Vasa General Hospital in the town of Vasa, Finland. It was a very different experience. The room was large and without any decorations. The beds stood straight out from the walls, and there was a big wooden table in the middle of the floor where those who could leave their beds ate their meals. The large, dull room was called "The bed unit". The food was simple, mostly porridge, and really strong coffee. The weather was really cold with a raging snowstorm outside the windows. I spent a whole week around New Years Eve 1982 bedridden in the bed unit without any New Year celebrations.

The second time I ended up in a hospital was in the year 2002, when I felt bad pain in my left leg at work here in Minneapolis. I drove to North Memorial Hospital and was immediately put in a bed. The only thing to do was to call home to Chris and tell her I would not sleep at home that night. To begin with I was alone in a room with two beds, but later in the evening a drug dealer, that was shot in the back, was placed in the other bed. As soon as I arrived, treatment with blood thinner and other things begun and the following afternoon I was released, and took my car, which I had parked in the hospital's parking garage, and left for home.

What had taken a full week in Vasa was done over night in Minneapolis.

And there ends my story about my two legs.

English below the Swedish

I dag kom säsongens första snö. Inte mycket, men snö icke desto mindre. Det har varit en mycket varm sommar och mycket torr höst. Betyder det att det kommer att bli en kall och snörik vinter? Ja, se det vet vi först om fem - sex månader. Tills dess får vi hoppas, var och en efter sin önskan, på en kall och snörik vinter, eller som jag, på en varm och snöfattig vinter.

Bakom Friendly på bilden ser ni en brun pressenning. Under den finns en stapel med sågad ved som jag just nu skall gå ut och hugga upp till lagom brasklabbar. Det blir dagens motion.

English Version,

Today the first snow for the season arrived. Not much, but snow it was. It has been a very warm summer and a very dry fall. Does that mean that it will be a cold winter with lots of snow? We will get that answer in five or six months. Until then, each after his own wish, can hope for a cold winter with lots of snow, or as I, for a mild winter with no snow.

Behind Friendly in the picture you can see a brown tarp. Under it there is a pile of wood that I am on my way out just now to chop up into smaller fire wood pieces. It will be my exercise for today.

English below the Swedish,

När vi bosatte oss i USA hösten 1982 insåg vi ganska snart att vi behövde en bil för att kunna ta oss runt. Vi hade ont om pengar och det bästa vi kunde hitta i bilväg var en 1975-års Plymouth Valiant hos en liten bilfirma för begagnade bilar. Firman hette Maranatha Motors, (ett betryggande namn) och låg i Jenks, Oklahoma. Bilen, som genast fick namnet Selma, kostade oss ungefär 11800 svenska kronor. Men innan vi avslutade köpet skulle vi ta en provtur. Klokt nog följde bilförsäljaren inte med oss, utan Chris och jag satte oss i och så bar det av. Jag hade faktiskt glömt att titta in under motorhuven och visste inte att det satt en V-8 där. Alltså när jag trampade till på gasen vrålade de åtta cylindrarna och hjulen släppte greppet om körbanan och vi slirade iväg med vrålande motor och tjutande däck. I övrigt gick provturen bra och vi skrev under köpehandlingen och ägde därmed den första bilen i våra liv.

Den stora motorn slukade bensin och på en liter kunde vi köra fyra kilometer. Nu var dock bensinen inte så dyr i Oklahoma på den tiden. Den kostade ungefär 1 krona och 65 öre per liter. Annars var vi helt nöjda med bilen. Vi gillade utseendet och den var rymlig och bekväm. Dessutom var den i ganska gott skick. Jag hittade en märkning som indikerade att den tillhört en amerikansk flygbas i Arizona tidigare. Därav ingen rost, för det är varmt och torrt i Arizona.

Vi körde en hel del med Selma, bland annat ett par vändor mellan Tulsa, Oklahoma och St Paul, Minnesota. Hon följde även med när vi sedermera flyttade upp till Minnesota. Det var dock där hennes öde beseglades. En tidig söndagsmorgon körde en annan bil mot rött i en gatukorsning och vi brakade rätt in i sidan på den. Båda bilarna blev totalförstörda, men inga personskador som väl var. Jag var så fäst vid Selma att jag på egen hand plockade ihop henne igen med ny front inklusive kylare och andra nya delar. Ramen hade blivit sned och hon rörde sig framåt lite med sidan före, så att säga.

Jag hade svårt att skiljas från Selma, så när vi flyttade ut på landet och fick en stor pole barn, ställde jag in henne där. Hennes efterträdare blev en liten Ford Pinto stationsvagn, men vår första egna bil, Selma, kommer alltid att attförbli BILEN

.

Jag googlade lite på Plymouth Valiant och såg till min stora förvåning att bilmodellen till och med använts av den Svenska polisen

English version

When we moved to the USA in the Fall of 1982, we soon realized that we needed a car to get around. We did not have much money and the best we could find regarding cars was a 1975 Plymouth Valiant. We found it at a small used car dealer. The dealership was called Maranatha Motors (a name to trust) and was located in Jenks, OK. The car, which we immediately named Selma, cost us $1.800. But before we closed the deal, we wanted to take a test drive. The dealer was clever enough not to come along, so Chris and I climbed into the car and took off. I had actually forgotten to look under the hood and did thus not know that a V-8 engine was hid there. So when I hit the accelerator all eight cylinders jumped into life and the wheels lost their grip on the road and we slipped and slid on our way with the engine roaring and the tires screeching. Except for that the test drive went well and we signed the contract and thus become owners of our first ever car.

The large engine slurped gasoline and we only got 9.5 miles per gallon. However, at that time the gas was not that expensive in Oklahoma. The price was just about a dollar a gallon. Except for the gas guzzling engine we were completely happy with the car. We liked the looks of it, and it was roomy and comfortable. It was also in fairly good condition. I found a small plaque that indicated that the car had belonged to an US Air Force Base in AZ earlier. Thus no rust, because it is hot and dry in AZ.

We drove a lot with Selma, among other trips we made a couple back and forth between Tulsa, OK and St Paul, MN. She also come with us when we moved up to MN. However, it was here she met her fate. One early Sunday morning another car crossed a red light and we slammed right into the side of it. Both cars were totaled, but luckily no persons were hurt. I liked Selma so much that on my own I put her together again with new front, radiator, and other parts. The frame had been crooked and she moved sideways, so to say.

It was difficult for me to part with Selma, so when we moved out in the country and got a large pole barn, I put her there. Her replacement was a small Ford Pinto station wagon, but our very own first car, Selma, will for ever be our CAR.

I googled some on Plymouth Valiant and saw to my great surprise that the Valiant even had been used as a patrol cat at the Swedish police force.

English below the Swedish,

Vi har gått in i november och nu har hösten kommmit på allvar med kallare väder. Vårt hus värms genom att varmluft blåses genom det i sinnrika rörsystem. Luften värms upp av en i källaren belägen värmepanna som eldas med naturgas. Vi satte på värmen i vårt hus för någon vecka sedan.

Så långt är allt gott och väl. Den stora frågan är dock: Hur varmt skall man egentligen ha det inomhus på vintern? Ja, se därom tvista de lärde. Den mest lärda i vårt hushåll, Chris som numera ståtar med en juris doktors titel, vill nog att det skall vara runt 25 grader Celcius här inne. Den mindre lärde, men ekonomiansvarige säger att 17 grader Celsius räcker. Och därvid är det.

Jag har även Googlat lite och ser att den allsmäktiga Socialstyrelsen i Sverige, som vid något tillfälle rekommenderade att man skulle äta 6-8 skivor bröd per dag för att må väl, rekommenderar att temperaturen i en lägenhet bör vara mellan 20 och 23 grader. Men eftersom vi inte bor i Sverige och inte heller äter 6-8 skivor bröd per dag, så struntar vi blankt i vilka värmenormer Socialstyrelsen utfärdar.

Visserligen får vi gå med tröjor på inne och händerna spricker i kylan, men jag anser att ekonomin är hjälpt av det. Och dessutom, ju kallare det blir utomhus, desto skönare känns det att komma in, även om värmen bara är 17 grader Celsius. Så jag räknar med att även den mest lärda, allteftersom vintern framlider, kommer att tycka att vi har det varmt och skönt härinne.

Dessutom så eldar vi en brasa i den öppna spisen så gott som varje kväll och då går temperaturen upp emot 20 grader Celcius. Så när vi kryper ner i sängen så gör vi det i alla fall efter Socialstyrelsens norm.

Sov gott!

English version

We have entered November now and the fall has arrived in earnest with colder weather. Our house is heated through warm air blown through a duct system. The air is heated in a furnace located in the basement using natural gas. We turned on the furnace a few weeks ago.

So far, so good. The ten thousand dollar question is though: How warm should you actually keep the indoors during the winter? Yes, that's a question for the scholars. The greatest scholar in this household, Chris who nowadays can brag having a JD, wants the temperature to be closer to 80 degrees Fahrenheit in here. The lesser scholar, but the one responsible for the economy says that 64 degrees is enough. And 64 degrees it is.

I have Goggled some and see that the all knowingly Swedish Health Department, which at some point advised that everybody should eat 6-8 slices of bread daily to be healthy, recommend that the temperature in an apartment should be between 68 and 75 degrees Fahrenheit. But as we do not live in Sweden nor eat 6-8 slices of bread daily, we also ignore the heat advises posted by the Swedish Health Department.

Of course, we have to walk around dressed in sweaters in here and our hands crack in the chilly rooms, but I say that our economy is greatly improved by it.. In addition, the colder it turns outdoors, the cozier it feels to get indoors, even if the temperature only is 64 degrees Fahrenheit. Thus I assume that even the greatest scholar, as the winter progresses, will say the it is nice and warm in here.

In addition we have a fire in the open fire place almost every evening and then the temperature rises to close to 68 degrees Fahrenheit. So when we pull our blankets up to our noses we do it in the norm range of the Swedish Health Department.

Sleep well!