Här sitter jag nu vid mitt köksbord med min kaffemugg, en förpacking Oreo kakor och datorn öppnad till Facebook. Min katt Friendly ligger bredvid. Det händer tyvärr alltför ofta att det är så jag tillbringar min fritid. Det är oproduktivt, ohälsosamt och mentalt nedbrytande.

Men varför gör jag det då?

Jag är lat. Jag har inte viljestyrkan att resa mig och gå och göra det jag borde. Jag bara sitter kvar och stirrar emellanåt tomt ut genom fönstret. Förmodligen är det fortarande en sots depression sedan jag förlorade Chris.

Genom att anmäla mig till olika aktiviteter och uppdrag tvingar jag mig att bli aktiv. Jag har kvar en viss ansvarskänsla, så om jag lovat att göra någonting, så gör jag det.

Nu måste jag lova mig själv att göra vissa saker. Genom att skriva ner dem här sätter jag ett högre tryck på mig själv att verkligen göra det. Alltså lovar jag härmed mig själv att gå minst 10000 steg varje dag (min Fitbit räknar dem). Att inte äta snacks, kaffebröd och godis mellan mina tre mål. Att göra de riktiga måltiderna hälsosammare och äta dem i lugn och ro. Att ägna en till två timmar, om möjligt mer, varje dag till att gå igenom den mängd av ouppackade kartonger och backar jag har i garderober och garaget. Att finna trivsel, vänner och göra roliga saker. Att gå ner i vikt. Mål 165 - 170 pund (i dag på morgonen vägde jag 182 pund).

Hinner jag då med allt det här? Javisst, dygnet har 24 timmar och jag sover 6-8 timmar. Det lämnar 16 - 18 timmar för mig att fylla med aktiviteter.

Kommer jag att kunna hålla de här löftena? Ett gammalt svenskt ordspråk säger: Den som lever får se.

(PS. I dag skall det bli 110F inklusive luftfuktighetsfaktorn. Jag stannar inne. I kväll skall jag jobba 4 tim, men min arbetsplats vid Target är luftkonditionerad.)

English

Here I am sitting at my kitchen table with my coffee mug, a pack of Oreo cookies and the computer opened to Facebook. My cat Friendly is with me. Unfortunately, it happens too often that I spend my free time like this. It is un-productive, unhealthy and mentally destructive.

But why do I do that then?

I'm lazy. I do not have the will to rise and go and do what I should. I just sit still staring out the window. Probably, it's still a light depression since I lost Chris.

By signing up for various activities and assignments, I force myself to become active. I have a certain sense of responsibility, so if I promised to do something, I'll do that.

Now I have to promise myself to do some things. By writing down them here I put a higher pressure on myself to really do it. So I promise myself to go at least 10000 steps each day (my Fitbit counts them). Not to eat snacks, coffee bread and sweets between my three regular meals. To make the real meals healthier and eat them withouth sress. To spend one to two hours, if possible more, every day to go through the wast amount of unpacked cartons and fot lockers I have in the wardrobes and the garage. Finding well-being, friends and doing fun things. To lose weight. Goal 165 - 170 pounds (this morning I weighed 182 pounds).

Do I have time to do all this? Yes, the day has 24 hours and I sleep 6-8 hours. It leaves 16-18 hours for me to fill with activities.

Will I be able to keep these promises? An old Swedish saying goes: The one who lives may see.

(PS. Today, it will be 110F including the humidity factor. I'll stay in. Tonight I'll work 4 hours, but my workplace at Target is air conditioned.)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

    English below Swedish. AMERIKABREVET Kapitel 12. Livet är som en påse.   Livet är som en påse, tomt och innehållslöst om man inte fyller det med någonting.   Min påse har varit överfull och så tung att jag inte vågat lyfta den i ha...

    Steget in i dataåldern, När jag tog klivet över Atlanten tog jag också steget in i dataåldern. I Sverige levde jag från 1945 till 1983 utan datorer. Under min yrkesverksamma tid var det mest avancerade hjälpmedlet jag hade på mitt skrivbor...

    English below Swedish. AMERIKABREVET Kapitel 10. Vad blev det av "Amerikabrevet"?   Ja, det kan man fråga sig. Jag hade tänkt mig den här som en serie brev skrivna av en svensk invandrare till Minnesota. Men som en gammal järnvägare sk...

English after Swedish       I dag blevjag påmind om min tid när jag under några år i slutet av 1960-talet hade postadressen "Järnvägen Bergsbrunna". Bergsbrunna är ett samhälle som ligger söder om Uppsala vid dubbelspåret till Stockholm. Jag...

    English below Swedish. AMERIKABREVET Kapitel 8. Att ha ingenting att skriva.   Jag hade en gång en lärare som alltid hade slående kommentarer. På tal om slående, så var han släggkastare också och gick bland oss elever under namnet "Sl...