Ni har inte hört från mig på ett tag. Jag ber om ursäkt om någon saknat mig, men ingen har sagt något, så då är väl allt bra. Uppehållet med bloggskrivandet har helt enketlt berott på att jag har för mycket att göra.

Livet är härligt och jag är i full fart. Jag tror att det till stor del är aktiviteterna som håller mig i form. Jag har hittat så många trevliga och nyttiga aktiviteter nu så jag hinner inte jobba. Jag har tagit ett par månaders ledighet från min arbetsplats vid Target. Kallas här LOA (Leave of absence).

Till att börja med har jag fått mina nya löstäder. De passar utmärkt och jag är mycket nöjd med dem. (Se fotot).

Sen har jag ju engagerat mig lite i min kommuns aktiviteter. Jag är ju Electoral Judge och så är jag medlem av The Community Assembly. Min kommun, eller stad, heter ju Brooklyn Park och har runt 80.600 innevånare med en medelålder av 33 år. 22% är födda utanför USA. De tre största etniska grupperna är: White 46 %, Black/African-American 27 %, Asian & Pacific Islander: 18 %. (Det här blev mycket statistik, men jag vet att vissa av mina läsare gillar sånt, Kalle?)

Sedan jag slutade på Target så är mitt största fasta engagemang Minnesota Transportation Museum, där jag är guide med mera, varje onsdag och lördag. Jag trivs väldigt bra i den miljön, träffar trevliga besökare och har många goda medarbetare, som även blivit en del av mitt sociala liv. En har adopterat mig som sin bror och jag är med på vissa av den familjens aktiviteter, julfirande och dylikt.

Sen har jag ju börjat motionera mera på allvar. Jag vandrar med mina vänner i olika naturreservat och de dagar jag inte har gjort det så försöker jag på egen hand gå upp till fem engelska miles per dag. Jag har som present fått en liten grej jag har på armen som räknar steg, och distans och liknande åt mig.

En dag i veckan träffar jag andra pensionärsgubbar för en enkel fika och samvaro på McDonalds eller något liknande billigt ställe. Det är min version av den svenska ljugarbänken vid torget.

På söndagarna går jag i kyrkan, där jag också har många vänner nu. Ofta händer det att några av oss går ut och äter tillsammans efter gudstjänsten.

De dagar jag är hemma lagar jag min egen mat, vilket jag skall göra så fort jag avslutat detta skrivande. I dag blir det något lätt och enkelt. Det är så varmt att jag inte känner för någon tung mat.

Sen försöker jag vidga mina vyer och i dag hade jag planerat att besöka det hembygsmuseum som finns här, men på grund av regnet får det bli en annan dag. Hembygdsmuseet är uppbyggt runt en gammal bondgård etablerad av norska immigranter, John Eidem, i slutet av 1800-talet.

I stället får jag fortsätta gå igenom det otal av lådor och kartonger jag inte har tittat i sen de senaste tre gångerna jag flyttat. Jag måste "downsize" eller åtminstone veta vad jag har.

Vi hörs!

English

You have not heard from me for a while. I apologize if somebody missed me, but nobody has said anything, so then I assume everything is fine. The delay with blogging has been entirely dependent on the fact that I have too much to do.

Life is beautiful and I'm in full swing. I think that it is the activities that keep me in shape. I have found so many nice and useful activities now so I do not have time to work. I have taken a couple of months of leave from my workplace at Target. Called here LOA (Leave of absence).

For starters, I've got my new dentures. They are great and I am very pleased with them. (See photo).

Then I have engaged myself a bit in my municipality's activities. I am an Electoral Judge, and so am I a member of The Community Assembly. My municipality, or city, is called Brooklyn Park and has around 80,600 inhabitants with an average age of 33 years. 22% were born outside of the United States. The three largest ethnic groups are: White 46%, Black / African-American 27%, Asian & Pacific Islanders: 18%. (This became a lot of statistics, but I know some of my readers like that, Kalle?)

Since I finished work at Target, my biggest commitment is the Minnesota Transportation Museum, where I'm a docent every Wednesday and Saturday. I feel very at home in that environment, meet nice visitors and have many good co-volunteers who have also become part of my social life. One has adopted me as his brother and I participate in some of that family's activities, Christmas celebrations and the like.

Also, I began to exercise more seriously. I walk with my friends in different nature preserves and the days I have not done so, I try to walk up to five English miles a day on my own. As a gift I have received a small item I have on my arm, counting steps, and distance and the like for me.

One day a week, I meet other senior citizens for a simple snack and socializing at McDonald's or similar cheap place. It's my version of the Swedish "ljugarbänk" (bench to sit and spin yarns on) at the square.

On Sundays I go to church, where I also have many friends now. Often it happens that some of us go out and eat together after the worship service.

The days I'm at home I cook my own food, which I will do as soon as I finish writing. Today it will be something light and easy. It's so hot that I do not feel for heavy food.

Then I try to broaden my views and today I had planned to visit the homestead museum, but because of the rain it may be another day. The homestead museum is built around an old farmhouse established by Norwegian immigrants, John Eidem, at the end of the 19th century.

Instead, I'll keep going through the myriad of boxes and cartons I have not opened the last three times I moved. I have to "downsize" or at least know what I have.

See ya!