English below the Swedish,

En del av mina vänner har börjat undra vart jag tagit vägen. Jag har inte avhörts på länge och min blogg har inte uppdaterats på en tid.

Orsaken till att ni inte hört av mig är att jag, likt Albert Carlson i Vilhelm Mobergs bok "Din stund på jorden", håller på att inventera mitt liv och min ställning. Gå över tillgångar och skulder, planera för vår framtid, minnas vad som varit.

Mobergs bok "Din stund på jorden" är tragisk, men mycket realistisk. Vi är nog många utvandrare som kan se oss själva i "Mr. Albert Carlson, gammal immigrant".

Jag hoppas kunna komma tillbaka till det aktiva sociala livet på internet, men just nu är inte den rätta tiden.

Jag vill avsluta med ett citat från "Din stund på jorden" : "Varför skall jag göra morgondagen till ett hot, något att frukta? Det är inte i morgon jag lever, inte i nästa vecka eller i nästa månad. Det är denna minut, denna timme, denna dag som jag skall ta mig igenom. Den tid som ännu icke är får jag ta emot när den kommer, när jag lever i den. Även den tiden kommer att ha sin gång, den skall gå ifrån mig, och min oro för den skall följa med i flykten. Den morgondag som jag fruktar skall också snart vara borta."

English Version

Some of my friends have begun to wonder where I have gone. They have not heard from me for a long time and my blog has not been updated either.

The reason that you have not heard from me is that I, like Albert Carlson in the book "Your time on earth" (my translation) by the Swedish author Vilhelm Moberg, am taking an inventory of my life and my situation. Checking assets and debts, planning for our future, remember what has been.

The book "Your time on earth" by Moberg is tragic, but very realistic. I think we are many emigrants that can picture us selves as "Mr. Albert Carlson, old immigrant".

I hope to come back to the active social life on internet, but just now is not the right time.

I want to end this with a quotation from "Your time on earth" (My translation): "Why shall I make tomorrow an enemy, something to fear? I do not live tomorrow, not next week, nor next month. It is this minute, this hour, this day that I shall survive. The time that has not yet come I have to deal with when it comes, when I live in it. Even that time will go away, it will disappear from me, and my worries will follow it when it flies away. The tomorrow which I fear will also soon be gone."