Direktlänk till inlägg 16 februari 2024

AMERIKABREVET Kapitel 6 240216

Av Sven O. Sjöstedt - Fredag 16 feb 17:42


English after Swedish


AMERIKABREVET Kapitel 6. Identiteter.


Kära vänner.

 

Vem är jag egentligen?

 

Hedersmedborgare ibland ursprungsinnevånarna i Nordamerika, pursvensk, utvandraren Karl Oskar, Amerikan eller "all of the above?

 

Tanken väcktes när ett av mina gamla inlägg på Facebook kom upp. Så här löd det:

"En av mina vänner här på FB har en följare som heter Indiankvinnan "Native American Woman". Det påminner mig om att jag är en hedersindian. Så här gick det till.
När vi anlände till Tulsa, Oklahoma 1983 fick jag jobb på matserveringen vid Oral Roberts University. Några av mina medarbetare där var mestadels Chippewa, men också några Apachee. De hade svårt att uttala Sven. Det kom främst ut som cykelnamnet Schwinn. Jag var ung då och ganska snabb, så snart började de kalla mig "Ten Speed". Jag kom bra överens med de infödda och de tog mig liksom under sina vingar. Sedan bestämde de sig för att göra mig till en hedersindian. Under en liten ceremoni som leddes av Chief, hans infödda namn var Chickahia, fick jag det inhemska namnet "Ten Speed of the Pale Foot Tribe". Sedan dess kallade alla på matserveringen mig "Ten Speed".

 

Jag vet inte, men eftersom ingen har återkallat min hederstitel, antar jag att jag fortfarande är "Ten Speed of the Pale Food Tribe".

 

 

Ten Speed of the Pale Foot Tribe

 

Jag är ju dock född i Sverige med helsvenska föräldrar. Jag har ännu en brytning när jag talar amerikanska och när folk då frågar varifrån jag kommer, brukar jag säga: "I am made in Sweden by only Swedish original parts". Det stämmer inte riktigt numera eftersom jag har fått några reservdelar från andra länder inmonterade. Jag hade gråstarr och fick nya ögonlinser inopererade. De var tillverkade i Japan. Mina löständer är tillverkade här i USA och var mina hörapparater är tillverkade vet jag inte, men svenska är de inte.

 

Så riktigt pursvensk är jag inte längre.

 

 

Nästan pursvensk

 

Här i svenskamerika brukar jag ofta personifiera den svenske utvandraren Karl Oskar Nilsson, huvudfiguren i Vilhelm Mobergs utvandrarböcker. Jag åker med i parader och liknande. Min fru, Chris, och jag var värdar som Kristina och Karl Oskar när musikalen "Kristina från Duvemåla" framfördes i Lindström, MN. Alltså är jag invandrare här och inte född amerikan.

 

 

Invandraren Karl Oskar

 

Men jag har fullt amerikanskt medborgarskap. Det har jag papper på. Jag arbetar även som "Election Judge" med presidentvalprocessen och är därmed officiellt godkänd som amerikan.

 

 

Amerikanen Sven

 

Vad är jag då? Jag kallar mig svensk utan att skämmas och känner till och med viss stolthet i det. Jag känner mig dock mera hemma nuförtiden i det amerikanska samhället än i det svenska. Jag har bott i norra Sverige och umgåtts med Samerna och jag har umgåtts med de Nordamerikansk urinnevånarna. Jag lystrar till namnen Sven-Olov, Ten Speed, Karl Oskar och enbart Sven.

 

 

Slutsats: Jag är en splittrad individ som började på livets bana så här oskyldig.

 

 

 

 


THE LETTER FROM AMERICA Chapter 6. Identities.


Dear friends.

 


Who am I really?

 


Honorary citizen among the original inhabitants of North America, pure Swedish, the emigrant Karl Oskar, American or "all of the above?

 


The idea was sparked when one of my old posts on Facebook came up. It read as follows:


"One of my friends here on FB has a follower called Native American Woman. It reminds me that I'm an honorary Indian. Here's how it happened.
When we arrived in Tulsa, Oklahoma in 1983, I got a job in the dining hall at Oral Roberts University. Some of my associates there were mostly Chippewa, but also some Apache. They had difficulty pronouncing Sven. It mainly came out as the bike name Schwinn. I was young then and quite fast, so soon they started calling me "Ten Speed". I got on well with the natives and they kind of took me under their wings. Then they decided to make me an honorary American Indian. During a small ceremony conducted by the Chief, his native name was Chickahia, I was given the native name "Ten Speed of the Pale Foot Tribe". From then on, everyone in the food service called me "Ten Speed".

 

 

Ten speed of the Pale Foot  Tribe


I don't know, but since no one has revoked my honorary title, I guess I'm still the "Ten Speed of the Pale Food Tribe".

 


However, I was born in Sweden. My parents were pure Swedes. I still have an heavy accent when I speak American and when people ask where I'm from, I usually say: "I am made in Sweden by only Swedish original parts". It is not quite right any longer because I have had some spare parts from other countries installed. I had cataracts and had new eye lenses implanted. They were made in Japan. My false teeth are made here in the USA and I don't know where my hearing aids are made, but they are not Swedish.

 

 

Almost pure Sweede

 


So I'm not really pure Swedish anymore.


Here in Swedish America, I often personify the Swedish emigrant Karl Oskar Nilsson, the main character in Vilhelm Moberg's emigrant books. I take part in parades and the like. My wife, Chris, and I were hosts as Kristina and Karl Oskar when the musical "Kristina from Duvemåla" was performed in Lindström, MN. So I am an immigrant here and not a born American.

 

 

The Immigrant Karl Oskar

 


But I have full American citizenship. I have papers on that. I also work as an "Election Judge" with the presidential election process and am thus officially approved as an American.

 

 

The American Sven

 


What am I then? I call myself Swedish without shame and even feel some pride in it. However, I feel more at home these days in American society than in Swedish society. I have lived in northern Sweden and socialized with the Sami and I have socialized with the North American natives. I go by the names Sven-Olov, Ten Speed, Karl Oskar and only Sven.

 


Conclusion: I am a broken individual who started life's path so innocently.

 

 

 

 

.


 

 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Sven O. Sjöstedt - Tisdag 26 mars 21:58


    English below Swedish. AMERIKABREVET Kapitel 12. Livet är som en påse.   Livet är som en påse, tomt och innehållslöst om man inte fyller det med någonting.   Min påse har varit överfull och så tung att jag inte vågat lyfta den i ha...

Av Sven O. Sjöstedt - Lördag 16 mars 17:07

    Steget in i dataåldern, När jag tog klivet över Atlanten tog jag också steget in i dataåldern. I Sverige levde jag från 1945 till 1983 utan datorer. Under min yrkesverksamma tid var det mest avancerade hjälpmedlet jag hade på mitt skrivbor...

Av Sven O. Sjöstedt - Måndag 11 mars 16:03


    English below Swedish. AMERIKABREVET Kapitel 10. Vad blev det av "Amerikabrevet"?   Ja, det kan man fråga sig. Jag hade tänkt mig den här som en serie brev skrivna av en svensk invandrare till Minnesota. Men som en gammal järnvägare sk...

Av Sven O. Sjöstedt - Måndag 4 mars 17:27

English after Swedish       I dag blevjag påmind om min tid när jag under några år i slutet av 1960-talet hade postadressen "Järnvägen Bergsbrunna". Bergsbrunna är ett samhälle som ligger söder om Uppsala vid dubbelspåret till Stockholm. Jag...

Av Sven O. Sjöstedt - Tisdag 27 feb 17:08


    English below Swedish. AMERIKABREVET Kapitel 8. Att ha ingenting att skriva.   Jag hade en gång en lärare som alltid hade slående kommentarer. På tal om slående, så var han släggkastare också och gick bland oss elever under namnet "Sl...

Presentation

Gästbok

Fråga mig

13 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
     
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
<<< Februari 2024 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik


Ovido - Quiz & Flashcards