Direktlänk till inlägg 10 februari 2024

AMERIKABREVET Kapitel 5 240210

Av Sven O. Sjöstedt - Lördag 10 feb 16:21

English after the Swedish

         

AMERIKABREVET Kapitel 5. Åldersbestämning.


Kära vänner.


Hur Gammal är jag?


Ålder bestäms vanligtvis av hur många år man levt, men det kan också identifieras med upplevelser, världshändelser, och andra milstolpar.


Att börja från början så föddes jag den dag president Harry S. Truman tillkännagav att Japan hade kapitulerat villkorslöst i andra världskriget.


Jag växte upp utan telefon, med utedass, bara en enda kallvattenkran i hela lägenheten, inget badrum, vedspis i kökek och kakelugn i rummet, ingen TV. Det var en härdande uppväxttid.


När jag tog mitt körkort körde vi fortfarande på vänster sida av gator och vägar. Bilskolan hade en Volkswagen med manuell växellåda, enda alternativet på den tiden, och lärarens favoritövning var start i en brant uppförsbacke. Det gällde att ha ett snabbt fotarbete kombinerat med ett perfekt arbete med växelspaken för att inte rulla baklänges eller få motorstopp. Övergången till högertrafik några år senare blev nästa utmaning. Men jag överlevde även det.

När jag i de övre tonåren en eftermiddag passerad järnvägsspåren över Storgatan i Örebro mötte jag en vän. Han stoppade mig och sade: "Har du hört att president Kennedy har blivit skjuten? Tänk att man kan komma ihåg vissa detaljer i händelser och upplevelser, medan man inte ens kommer ihåg varför man gick in i Konsumbutiken.

På tal om Konsumbutiken så köpte vi vär mjölk där i lös vikt i en kanna vi hade med hemmifrån.


 

När jag gjorde värnplikten blev jag uttagen till radiotelegrafist. På den tiden var telegrafi en viktig del av kommunikationen. Det var intressant att lära. Jag lyckades erövra silvermärket i telegrafi - 80 takt. Om ni är intresserade så kan ni höra hur"Hello World" låter på telegrafi här: https://www.youtube.com/watch?v=L6gxfX4GrbI


Allt resande skedde på cykel, med buss eller tåg. Vi hade inte råd att skaffa bil och attt flyga var nåt alldeles för extravagant för ett arbetarbarn.


Körkortet hade jag dock användning av vid många tillfällen. I det militära var våra telegrafiarbetsplatser inredda i en övertäckt ScaniaWabis lastbil som vi körde. Den var jobbig att köra med manuell växellåda med överväxel och dubbeltramp på kopplingen.


 

Vidare vid mitt jobb i övre norrland så hade vi en Volvo som tjänstebil. Den körde jag många mil på ensliga vägar som jag delade med de kringströvande renarna.


På ålderns höst har vi nu en Volvo igen. Hon heter Karolina och är mycket intelligentare än oss. Häromdagen när det var dimmigt ute tändes en symbol på instrumentbrädan som vi inte visste vad det var. Vi blev oroliga att något var fel, men det visade sig att det var en indikering att Karolina av sig själv sett att det var dimmigt ute och tänt dimljusen.


Ja, ja åren går, från torrdass ute på gården till bilar som är intelligentare än jag själv. Var skall det här sluta?


Sven


THE LETTER FROM AMERICA Chapter 5. Age determination.


Dear friends.


How old am I?


Age is usually determined by how many years one has lived, but it can also be identified by experiences, world events, and other milestones.


To start from the beginning, I was born on the day President Harry S. Truman announced Japan's unconditional surrender in World War II.


I grew up without a telephone, with an outhouse, only a single cold water tap in the whole apartment, no bathroom, wood stove in the kitchen and tiled stove in the room, no TV. It was a tough time growing up.


When I got my drivers license we still drove on the left side of streets and roads. The driving school had a Volkswagen with a manual gearbox, the only option at the time, and the teacher's favorite exercise was starting on a steep hill. It was a matter of having quick footwork combined with perfect work with the gear lever in order not to roll backwards or have the engine stop. The transition to right-hand traffic a few years later became the next challenge. But I survived that too.


When, in my early teens, one afternoon I passed the railroad tracks across Storgatan in Örebro, I met a friend. He stopped me and said, "Did you hear that President Kennedy has been shot? Think you can remember certain details of events and experiences, while you can't even remember why you went into the Convenience Store.

Speaking of grocery stores, we bought milk there in bulk in a jug we brought from home.


 

When I did my military service, I was selected as a radio telegraphist. At that time, telegraphy was an important part of communication. It was interesting to learn. I managed to conquer the silver mark in telegraphy - 80 pace. If you are interested, you can hear how "Hello World" sounds on telegraphy here: https://www.youtube.com/watch?v=L6gxfX4GrbI


All traveling was done by bicycle, bus or train. We couldn't afford a car and flying was far too extravagant for a working-class child.


However, I did use the driver's license on many occasions. In the military, our telegraph workplaces were furnished in a covered ScaniaWabis truck that we drove. It was hard to drive with a manual gearbox with overdrive and double pedal on the clutch.


 

Furthermore, at my job in Upper Norrland, we had a Volvo as a company car. I drove it many miles on lonely roads that I shared with the roaming reindeer.


In the fall of age, we now have a Volvo again. Her name is Karolina and she is much more intelligent than us. The other day when it was foggy outside, a symbol lit up on the dashboard that we didn't know what it was. We were worried that something was wrong, but it turned out that it was an indication that Karolina herself saw that it was foggy outside and turned on the fog lights.


Yes, yes the years go by, from outhouse in the back yard to cars that are more intelligent than myself. Where will this end?


Sven

 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Sven O. Sjöstedt - Tisdag 26 mars 21:58


    English below Swedish. AMERIKABREVET Kapitel 12. Livet är som en påse.   Livet är som en påse, tomt och innehållslöst om man inte fyller det med någonting.   Min påse har varit överfull och så tung att jag inte vågat lyfta den i ha...

Av Sven O. Sjöstedt - Lördag 16 mars 17:07

    Steget in i dataåldern, När jag tog klivet över Atlanten tog jag också steget in i dataåldern. I Sverige levde jag från 1945 till 1983 utan datorer. Under min yrkesverksamma tid var det mest avancerade hjälpmedlet jag hade på mitt skrivbor...

Av Sven O. Sjöstedt - Måndag 11 mars 16:03


    English below Swedish. AMERIKABREVET Kapitel 10. Vad blev det av "Amerikabrevet"?   Ja, det kan man fråga sig. Jag hade tänkt mig den här som en serie brev skrivna av en svensk invandrare till Minnesota. Men som en gammal järnvägare sk...

Av Sven O. Sjöstedt - Måndag 4 mars 17:27

English after Swedish       I dag blevjag påmind om min tid när jag under några år i slutet av 1960-talet hade postadressen "Järnvägen Bergsbrunna". Bergsbrunna är ett samhälle som ligger söder om Uppsala vid dubbelspåret till Stockholm. Jag...

Av Sven O. Sjöstedt - Tisdag 27 feb 17:08


    English below Swedish. AMERIKABREVET Kapitel 8. Att ha ingenting att skriva.   Jag hade en gång en lärare som alltid hade slående kommentarer. På tal om slående, så var han släggkastare också och gick bland oss elever under namnet "Sl...

Presentation

Gästbok

Fråga mig

13 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
     
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
<<< Februari 2024 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik


Ovido - Quiz & Flashcards