English after Swedish

Vem är jag och varför är jag här?

Ja, dom frågorna har jag ofta ställt mig själv och får olika svar

varje gång. I dag blir svaret på delfråga nummer ett att jag är

en gammal individ som heter Sven-Olov Sjöstedt i Sverige och Sven O. Sjostedt i Minnesota. Jag föddes på Örebro Lasarett samma dag som Japan kapitulerade villkorslöst för att avsluta andra världskriget, alltså den 14e augusti 1945. Jag växte upp som en normal grabb i ett arbetarhem och lyckades få jobb vid Statens Järnvägar efter skolan. Där lyckades jag bra. Jag började som kontorsvaktsaspirant 1962 vid huvudverkstaden i Örebro och efter allehanda titlar och stationsorter slutade jag som transportkonsulent i Umeå 1983 med hela övre Norrland som mitt ansvarsområde.

Svaret på delfråga nummer två är att jag under stationeringen på Uppsala Trafikområde mötte en utbytesstudenska från USA som studetrade på universitetet i Uppsala. Hon hade en mycket brokig bakgrund. Hon var faktiskt född i Karperö by utanför Vasa i Finland, men flyttade som ettåring med sin mor till fadern, som tidigare hade emigrerat till USA. Hon växte upp i Bronx, New York. Föräldrarna var svenskspråkiga, så hon pratade bra svenska. Efter tio år som gifta i Sverige slog hon näven i frukostbordet så filmjölken skvalpade ur skålen och sa: ”Nu vill jag flytta hem!” Alltså tog vi två resväskor var och flyttade till USA 1983.

Och så förklaringen till varför jag fortfarande är kvar i USA. Även här i USA gick det bra för mig. Vi bosatte oss i St Paul, Minnesota och ganska snart fick jag jobb på inport och transportkontoret på vauhuskedjan Dayton's huvudkontor i Minneapolis. Dayton's hade startat ett dotterföretag, Target Corporation, vilket snart växte moderföretaget över huvudet. Jag blev överflyttad till logistikavdelningen på Targets Huvudkontor. Där blev jag kvar till pensioneringen 2010. På fritiden var vi mycket aktiva i Svenskamerika. Aktiva medlemmar i American Swedish Institute i Minneapolis, aktiva i Nya Duvemåla i Lindström, där vi även personifierade invandrarparet Karl Oskar och Kristina i Vilhelm Mobergs bokserie om invandringen på mitten av 1800-talet och mycket mera. Även i det lokala livet har jag engagerat mig, bland annat som Election Judge vid valen.

Så när jag sjunger med i den svenska nationalsången, ”Ja, jag vill leva, jag vill dö i norden” ljuger jag, men bara lite. Mitt norden ligger i Nordamerika.

Sven da Svede aka Karl Oskar

ENGLISH

Who am I and why am I here?

Yes, I have often asked myself those questions and get different answers
each time. Today, the answer to partial question number one is that I am
an old individual named Sven-Olov Sjöstedt in Sweden and Sven O. Sjostedt in Minnesota. I was born at Örebro Hospital, Sweden on the same day that Japan surrendered unconditionally to end the Second World War, i.e August 14, 1945. I grew up as a normal boy in a working-class home and managed to get a job at the State Railways after school. I did well there. I started as an office aspirant in 1962 at the main workshop in Örebro and after all sorts of titles and station locations I ended up as a transport consultant in Umeå in 1983 with the whole of upper Norrland as my area of responsibility.

The answer to sub-question number two is that during the stationing at the Uppsala Traffic Area I met an exchange student from the USA who was studying at the University of Uppsala. She had a very colorful background. She was actually born in Karperö village outside Vaasa in Finland, but moved as a one-year-old with her mother to her father, who had previously emigrated to the United States. She grew up in the Bronx, New York. The parents were Swedish-speaking, so she spoke good Swedish. After ten years of marriage in Sweden, she hit her fist on the breakfast table so the cream milk sloshed out of the bowl and said: "Now I want to move home!" So we took two suitcases each and moved to the USA in 1983.

And then the explanation for why I'm still in the US. Even here in the USA it went well for me. We settled in St. Paul, Minnesota and pretty soon I got a job in the import and transportation office at the Dayton Department Store chain's headquarters in Minneapolis. Dayton's had started a subsidiary, Target Corporation, which soon outgrew the parent company. I was transferred to the logistics department at Target's head quarters. I remained there until retirement in 2010. In our spare time we were very active in Swedish America. Active members of the American Swedish Institute in Minneapolis, active in Nya Duvemåla in Lindström, where we also personified the immigrant couple Karl Oskar and Kristina in Vilhelm Moberg's book series about immigration in the mid-19th century and much more. I have also been involved in local community life, including as an Election Judge at the elections.

So when I sing along to the Swedish national anthem, "Yes, I want to live, I want to die in the north" I am lying, but only a little. My north is in North America.

Sven da Svede aka Karl Oskar

 

Kalle

Torsdag 18 jan 17:09

Bra initiativ, Sven! Blogga på bara!

Sven O. Sjöstedt

Fredag 19 jan 16:49

Tack. Jag älskar att skriva. Har nästa inl
gg fördigt att publicera nästa vecka och har börjat på det tredje.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

    English below Swedish. AMERIKABREVET Kapitel 12. Livet är som en påse.   Livet är som en påse, tomt och innehållslöst om man inte fyller det med någonting.   Min påse har varit överfull och så tung att jag inte vågat lyfta den i ha...

    Steget in i dataåldern, När jag tog klivet över Atlanten tog jag också steget in i dataåldern. I Sverige levde jag från 1945 till 1983 utan datorer. Under min yrkesverksamma tid var det mest avancerade hjälpmedlet jag hade på mitt skrivbor...

    English below Swedish. AMERIKABREVET Kapitel 10. Vad blev det av "Amerikabrevet"?   Ja, det kan man fråga sig. Jag hade tänkt mig den här som en serie brev skrivna av en svensk invandrare till Minnesota. Men som en gammal järnvägare sk...

English after Swedish       I dag blevjag påmind om min tid när jag under några år i slutet av 1960-talet hade postadressen "Järnvägen Bergsbrunna". Bergsbrunna är ett samhälle som ligger söder om Uppsala vid dubbelspåret till Stockholm. Jag...

    English below Swedish. AMERIKABREVET Kapitel 8. Att ha ingenting att skriva.   Jag hade en gång en lärare som alltid hade slående kommentarer. På tal om slående, så var han släggkastare också och gick bland oss elever under namnet "Sl...