Morgongåva. Augusti 1969. Avgång för lokalgodståg 9105 mot Uppsala. High Ball for the local East bound freight 9105. 

English after the Swedish.

När jag ser tillbaka på mitt brokiga liv och försöker identifiera den lyckligaste tiden eller upplevelsen jag haft, är det omöjligt för mig att bara välja en händelse. Det är många som är unika, var och en på sitt sätt. Här är en av dem i min tidigaste järnvägskarriär.

Som nyutexaminerad järnvägsassistent blev jag placerad vid Uppsala Trafikområde. I augusti 1969 blev jag uskickad att vikariera för stationsmästaren i Morgongåva, som skulle ha semester. Det var verkligen något stort för mig. Jag skulle få min första "egna" järnvägsstation. Visserligen en liten station, men med både persontrafik och godstrafik. Förutom att vara chefsansvarig så ingick tågklarering, biljettförsäljning, godshantering, vagnslastutväxling och mycket annat i jobbet.

Morgongåva är ett litet samhälle som ligger vid järnvägslinjen från Uppsala till Sala. Samhället ligger mellan två sjöar, Axsjön och Ramsjön. De närmaste samhällena med bemannade järnvägsstationer var Heby i väster och Järlåsa i öster. Samhället hade då lite över 1.400 innevånare. En siffra som inte har ändrats mycket sedan dess. De industier som fanns där och utnyttjade järnvägen var framför allt firman Westeråsmaskiner som tillverkade lantbruksmaskiner och även snöskotrar under namnet Aktiv Fisher. Kuriosa/Kultfakta: I medverkandelistan till Star Wars episod 5 "Rymdimperiet slår tillbaka" står det att snöfordonen tillhandahölls av Aktiv Fisher.

Det jag nu skriver här nedan måste tas med en nypa salt. Allt bygger på mitt minne, som kan svika mig på vissa punkter, men i stort sett förhöll det sig sålunda:

Efter att jag på skakiga ben klivit av tåget och blivit välkomnad av den stationsmästare som hade semestern i blicken, ställde jag ifrån mig min lilla väska med det allra nödvändigaste för en veckas vistelse, rena underkläder, tandborste, och frystorkat snabbkaffe. Sen vidtog en rundvandring i det lilla stationshuset och över bangården samt en snabbgenomgång av tågordning och säkerhetssystem. Varpå stationsmästaren ringde de bevakade stationerna på var sida och ställde till "fri genomfart" i Morgongåva och gick på semester.

Jag vill minnas att stationen var bemannad från 7 till 19. Vi var två man på stationen och sen en växlare som följde med lokalgodståget.

Det fanns inget hotell i Morgongåva. Jag sov på sjukbåren i resgodsmagasinet och tog morrondoppet i den närbelägna sjön. Jag minns inte om det var Axsjön eller Ramsjön. Sen satte jag på kaffepannan på den gamla elplattan och satt på plattformssoffan i morronsolen och avnjöt morronkaffet innan det var dags att börja dagen med småstensinspektion, som den ordinarie stationsmästaren inpräntat i mig som något mycket viktigt. Det innebar en lång promenad över hela bangården för att kolla att alla växlar låg rätt och inga småstenar eller annat skräp lagt sig vid växeltungorna under natten, så de inte kunde fungera tillfredsställande. Sen var det dags att ta tillbaka den fria genomfarten och ställa infartssignalerna till stopp och därmed började dagens allvar. När andremannen kom i tjänst framemot lunchtiden, gick jag till en liten restaurang inne i samhället och åt ett ordentligt mål mat.

Bekymmerslösa, varma, vackra svenska sommardagar. Det enda som grämer mig än i dag är att jag inte lärde mig ställverket ordentligt innan vikariatet började. Mitt första tåg, ett Paprikatåg från Stockholm till Borlänge vill jag minnas, fick jag ta in på tre korta mot rött. Jag kunde inte låsa den tågväg jag lagt. Men jag lärde mig det mycket snabbt efter det. (Förklaring för den icke järnvägskunnige: Lokföraren blåser en lång signal "Tåg kommer" med tyfonen, när han närmar sig en station där infartssignalen visar stopp, vilket den gorde i mitt fall. Om signalen inte då slår om till grönt blåser han tre korta signaler "Beredd", som innebär att föraren är beredd på såväl hinder som spårändring, när tåget går in på stationen.)

Detta var ett av de trevligaste uppdrag jag hade under tiden jag var placerad vid Uppsala trafikområde.

Ja, ja, allt detta hände under den gamle kungens (GD Lars Peterson) tid när SJ betydde Statens Järnvägar.

English

When I look back on my exciting life and try to identify the happiest time or experience I've had, it's impossible for me to choose one event only. There are many who are unique, each in their own way. Here's one of them during my earliest railroad career.

As a newly graduated railway assistant, I was stationed at Uppsala Traffic Area. In August 1969, I was sent out to substitute as stationmaster at Morgongåva. The regular stationmaster were going on vacation. It was really something big for me. I would get my first "own" train station. Certainly a small station, but with both passenger and freight traffic. In addition to being chief executive officer the work also included train safety operations, ticket sales, freight handling, cargo load exchange and much more.

Morgongåva is a small community located at the railway line from Uppsala to Sala. The community lies between two lakes, Axsjön and Ramsjön. The nearest communities with manned railway stations were Heby to the west and Järlåsa to the east. The community then had little more than 1,400 inhabitants. A figure that has not changed much since. The industries that were there and utilized the railroad were, in particular, the company Westeråsmaskiner which manufactured agricultural machines and also snowmobiles under the name Active Fisher. Curiosity / Cultivation Facts: In the involvement list of Star Wars episode 5, "The Empire Strikes Back" it says the snowmobiles were provided by Active Fisher.

What I now write below must be taken with a pinch of salt. Everything is based on my memory, which may fail me on some points, but basically this is what happened:

After getting of the train on shaky legs and being welcomed by the station master who had the vacation in sight, I dropped my little bag with the most necessary items for one week stay, clean underwear, toothbrush and freeze-dried instant coffee. Then a walking tour followed in the little station house and across the rail yard, as well as a quick information of the train schedules and safety system. Then the station master called the manned stations on each side and set the system for "free passage" in Morgongåva and went on vacation.

I think I remember that the station was manned from 7 to 19. We were two men at the station and then a switch man that came with the local freight train.

There was no hotel in Morgongåva. I slept on a stretcher in the express goods magazine and took the morning dip in the nearby lake. I do not remember if it was Axsjön or Ramsjön. Then I put the coffee pot on the old electric plate and sat on the platform sofa in the morning sun and enjoyed the morning coffee before it was time to start the day with pebble inspection, as the regular stationary officer expressed to me as something very important. It meant a long walk all over the rail yard to check that all the switches were lined right and no pebbles or other debri had ended up in the the switches during the night, so they could not work satisfactorily. Then it was time to take back the free passage and set the traffic signals to stop and thus began the day's business. When the second man came to work shortly before lunchtime, I went to a small restaurant in the community and ate a proper meal.

Carefree, warm, beautiful Swedish summer days. The only thing that I still regret is that I did not learn how to operate the switch panel properly before the start of the week. My first train, a unit passenger train from Stockholm to Borlänge, if I remember right, I had to take in to the station by manual signaling against a red signal. I could not lock in the train route I had set. But I learned fast after that. (Explanation for the non-rail expert: The engineer blows a long signal "Train comes" with the typhoon when he approaches a station where the approach signal shows stop, as it did in my case. If the signal does not turn to green, he blows three short signals "Prepared", which means that the engineer is prepared for obstacles as well as track changes when the train enters the station.)

This was one of the nicest assignments I had while I was stationed at Uppsala traffic area.

Yes, yes, all this happened during the old king's (GD Lars Peterson) reign when SJ stood for the State Railways.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

    English below Swedish. AMERIKABREVET Kapitel 12. Livet är som en påse.   Livet är som en påse, tomt och innehållslöst om man inte fyller det med någonting.   Min påse har varit överfull och så tung att jag inte vågat lyfta den i ha...

    Steget in i dataåldern, När jag tog klivet över Atlanten tog jag också steget in i dataåldern. I Sverige levde jag från 1945 till 1983 utan datorer. Under min yrkesverksamma tid var det mest avancerade hjälpmedlet jag hade på mitt skrivbor...

    English below Swedish. AMERIKABREVET Kapitel 10. Vad blev det av "Amerikabrevet"?   Ja, det kan man fråga sig. Jag hade tänkt mig den här som en serie brev skrivna av en svensk invandrare till Minnesota. Men som en gammal järnvägare sk...

English after Swedish       I dag blevjag påmind om min tid när jag under några år i slutet av 1960-talet hade postadressen "Järnvägen Bergsbrunna". Bergsbrunna är ett samhälle som ligger söder om Uppsala vid dubbelspåret till Stockholm. Jag...

    English below Swedish. AMERIKABREVET Kapitel 8. Att ha ingenting att skriva.   Jag hade en gång en lärare som alltid hade slående kommentarer. På tal om slående, så var han släggkastare också och gick bland oss elever under namnet "Sl...