I natt snöade det igen, så det var en mindre trafikkaos när jag åkte till jobbet i morse. Jag blev en kvart sen, vilket inte är så farligt. Jag får se hur resten av veckan går och sen ta semester för den tid jag missat.

I går firades Lucia i Sverige och på vissa håll även här. Vi hoppade dock över firandet i år. Jag minns från min uppväxttid i Örebro Hur stadens Lucia färdades längs Storgatan i en hästdragen släde. Mycket stämningsfullt.

I stället för besök av Lucia fick vi på morronen besök av en ståtlig rådjursbock med fin krona. Han kollade vad vi hade i våra fågelmatare utanför köksfönstret. Min fru tog några foton av den genom fönstret, men på grund av myggnät och allmänt skitiga fönster blev bilderna inte så skarpa. Jag har under flera år nu lovat att tvätta fönstren, men det kommer alltid något viktigare emellan. Det är lite bökigt det här med myggnäten som måste monteras bort innan utsidan av fönstren kan tvättas. Osh så skall även myggnäten spolas rena. På insidan av fönstren slobbar och dreglar hundarna när de tittar ut på vad som rör sig utanför. Så nog är fönstren i stort behov av rengöring. Till våren?

Vi hade också vid ett tidigare tillfälle besök av en björn vid fågelmatarna. Den var rätt stor. De flesta av matarna hänger väl ungefär två meter över marken, och när björnen stod på bakbenen kunde den med lätthet komma åt solrosfröna i matarna.  Innan min fru hann efter kameran den gången hade björnen ätit färdigt och var på väg bort, men hon fick dock ett foto av den. Tyvärr var fönstrens kondition lika dålig då som i går, så det blev ett suddigt foto.

Att bo nära naturen innebär inte enbart fina, positiva naturupplevelser. I förra veckan hörde min fru skott på baksidan av vårt hus. Hon blev uppskrämd. Vi tillåter absolut inte någon jakt på våra marker. Vi har offisiella ”No Hunting” skyltar uppsatta. Det visade sig dock vara en polis som sköt ett rådjur. Det hade blivit påkört av en bil på vägen och fått båda bakbenen avbrutna. Det är inte så sällan vi ser rådjur med ett brutet ben. De tycks dock klara sig ganska bra på tre ben. Vissa har vi sett under en längre tid.

Nog om detta.

Sven

.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

    English below Swedish. AMERIKABREVET Kapitel 12. Livet är som en påse.   Livet är som en påse, tomt och innehållslöst om man inte fyller det med någonting.   Min påse har varit överfull och så tung att jag inte vågat lyfta den i ha...

    Steget in i dataåldern, När jag tog klivet över Atlanten tog jag också steget in i dataåldern. I Sverige levde jag från 1945 till 1983 utan datorer. Under min yrkesverksamma tid var det mest avancerade hjälpmedlet jag hade på mitt skrivbor...

    English below Swedish. AMERIKABREVET Kapitel 10. Vad blev det av "Amerikabrevet"?   Ja, det kan man fråga sig. Jag hade tänkt mig den här som en serie brev skrivna av en svensk invandrare till Minnesota. Men som en gammal järnvägare sk...

English after Swedish       I dag blevjag påmind om min tid när jag under några år i slutet av 1960-talet hade postadressen "Järnvägen Bergsbrunna". Bergsbrunna är ett samhälle som ligger söder om Uppsala vid dubbelspåret till Stockholm. Jag...

    English below Swedish. AMERIKABREVET Kapitel 8. Att ha ingenting att skriva.   Jag hade en gång en lärare som alltid hade slående kommentarer. På tal om slående, så var han släggkastare också och gick bland oss elever under namnet "Sl...