Nu har jag verkligen problem därhemma. Den dator Chris jobbar mest på brakade ihop i mitten av veckan. Hon har en liten laptop också som jag då kopplade till internet och vår skrivare för henne att jobba med. Internet funkade någotsånär, men när jag kopplade till skrivaren efter konstens alla regler med skrivarens disk och allt så låste sig hela systemet. När jag kopplade ifrån kabeln till skrivaren så gick det att kolla internet igen. Så i det skicket har jag lämnat min fru. Hon kan alltså inte skriva ut sina "legal briefs" och sända in dem. Panik!Jag måste gå ut och köpa en ny dator. Har inget val. Skall se vad som finns på vägen hem från jobbet i dag. Det väsrta är att vi bor i en sån avkrok av världen att vi inte har annat än telefonanslutning till datorn - och knappt det. Jag har tittat lite på olika datorer på internet för att kolla marknaden och funnit till min stora förskräckelse att endast ett fåtal numera har så kallat telefonmodem. Det här kommer att bli intressant!

Tänk vad handikappad man är utan dator! Betänk dessutom att när jag växte upp hade vi inte ens telefon hemma, än mindre TV och andra elektroniska prylar. Vi bodde omodernt med vedspis i köket och kakelugn i rummet, och utedass ute på gården. Inte minns jag att vi kände på oss att vi saknade någonting.

Men det är ju mer än sextio år sedan nu. Namnet på min blogg är verkligen relevant "Den GAMLE Emigranten".

As Ever

Sven

 

Sudden

19 december 2009 08:00

Hej Sven!

Sicket elände! Hoppas det reder ut sig. Jag minns hur för någon vecka sedan min DVD-enhet "la av". Jag prövade både det ena och det andra. Ringde min datakunnige son men han ville inte komma hit (han bor bara 20 km bort) utan tyckte per telefon att "det där verkar knepigt". En reparation skulle väl ta veckor och inte säkert gå på garantin. Så jag åkte iväg till databutiken i närheten och köpte en separat DVD-enhet för 600 spänn. En intern enhet hade väl kostat hälften, men jag drog mig för att öppna datorn. Dessutom kan ju den gamla enheten börja fungera igen.

1 (eller 2) mars tvärdog min gamla dator. Antagligen ett busenkelt fel på kraftaggregatet, men även här skulle det ta tid och dessutom hade datorn vissa buggar och var gammal. (Den tjöt väldigt berättade mina söner när de hälsade på, men mina åldriga öron hörde inga sådana höga frekvenser.) Så jag köpte mig bums en ny dator och efter en eller två dagars avbrott var jag igång igen med mail och Internet. Sedan tog det ju längre tid att återställa allt, och det händer fortfarande att jag ställs inför det faktum att en kär gammal bild nog för alltid är förlorad. Mitt back-uppande har inte varit så gediget precis. Men ibland kan man hitta den någonstans.

Man skall inte gråta över spilld mjölk.

Att köra med telefonmodem måste vara väldigt begränsande. Den ständiga uppkopplingen man har med "bredband" är viktigare än den höga hastigheten. Man kan arbeta på ett helt annat sätt. Det är väl som med TV: dent vikigaste framsteget i TV-tekniken är fjärrkontrollen!

Sudden, som hoppas hela texten kommer med

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

    English below Swedish. AMERIKABREVET Kapitel 12. Livet är som en påse.   Livet är som en påse, tomt och innehållslöst om man inte fyller det med någonting.   Min påse har varit överfull och så tung att jag inte vågat lyfta den i ha...

    Steget in i dataåldern, När jag tog klivet över Atlanten tog jag också steget in i dataåldern. I Sverige levde jag från 1945 till 1983 utan datorer. Under min yrkesverksamma tid var det mest avancerade hjälpmedlet jag hade på mitt skrivbor...

    English below Swedish. AMERIKABREVET Kapitel 10. Vad blev det av "Amerikabrevet"?   Ja, det kan man fråga sig. Jag hade tänkt mig den här som en serie brev skrivna av en svensk invandrare till Minnesota. Men som en gammal järnvägare sk...

English after Swedish       I dag blevjag påmind om min tid när jag under några år i slutet av 1960-talet hade postadressen "Järnvägen Bergsbrunna". Bergsbrunna är ett samhälle som ligger söder om Uppsala vid dubbelspåret till Stockholm. Jag...

    English below Swedish. AMERIKABREVET Kapitel 8. Att ha ingenting att skriva.   Jag hade en gång en lärare som alltid hade slående kommentarer. På tal om slående, så var han släggkastare också och gick bland oss elever under namnet "Sl...