Lars Sundin

1 april 2013 06:53

"Katt på hett plåttak" hette en omtalad amerikansk teaterpjäs en gång. Här är det en katt på en skön varm öppen spis. Det hände väl förr på den "gamla goda tiden" att katter eller t o m människor drog nytta av spismurens värme. Finns det inte någon passage i en dikt av J L Runeberg kring detta.

Sven

1 april 2013 19:24

Hej Sudden,

Säkert har Johan Ludvig skrivit om katter.

Min favorit dikt om katter är mycket kort och skriven av den svenskamerikanske diktaren, författaren, talaren mm, Carl Sandburg och finns i hans diktsamling "Chicago Poems". Den går sålunda:
"FOG
THE fog comes
on little cat feet.

It sits looking
over harbor and city
on silent haunches
and then moves on."

Lars Sundin

2 april 2013 04:27

Hej Sven!

Jag tänkte närmast på att inte bara katter utan även människor nyttjade värmen från ugnen, spisen eller eldstaden. Jag lyckades hitta min fars "Fänrik Ståls sägner" från 1922 (men ännu på min tid skulle Runeberg läsas i gymnasiet). Men den var mest "krigisk".

Det finns mycket mer på webben och i "Elgskyttarne" kan läsas på http://runeberg.org/runeberg/3/elgsky_2.html följande:

"Re’n aftynade syrsornas sång på den sotiga muren,
Glöden förkolnade re’n, och i vrån på sin vanliga pinne
Gol nattvakande tuppen, bebådande morgonens ankomst.
Knappast skulle ändå den förståndige Petrus ur dvalan
Vaknat, trött som han var af de förra dagarnes mödor,
Hade tillika en stormande träta på muren ej uppstått,
Hvilken med buller och brak tillväxte i nattliga mörkret.
Ty der låg han behagligt, den aktade tiggaren Aron,
Närmare ugnen och njöt den ångande hettan allena,
Medan en annan af männernas tropp, inhysingen Pavo,
Låg vid hans sida och kände ej nog af en älskelig värme.
Grannen ville med våld den ärlige Aron från stället
Tvinga och hvälfde sig opp på hans andra sida behändigt,
Trängande på som en kil; men förgrymmad reste sig Aron,
Famlade, fattade tag och slängde den stretande Pavo,
Lätt som en stampsäck, ned från den sotiga muren i golfvet.
Genast vaknade Petrus, af bullret förvirrad och uppskrämd.
Men med klagande röst tog Pavo till ordet och sade:
"Lyssna dock, Petrus, och se, hvad tiggaren gjort med den bättre, Kastat från muren mig ned, halsbrytande, stolt i sin vrede,
Liksom han vore en kung och ej lefde af menniskors nåd blott."

Även Strindberg har skrivit om hur tiggare fick övernatta hos bonden i eldstadens värme.

Sven

2 april 2013 22:54

Hej Sudden,

Vår Fänrik Ståls Sägner är från 1925, "Tryckt å Mercators Tryckeri Aktiebolag, Helsingfors"

Under min järnvägstid var jag placerad i Umeå några år där vi lyssnade till utomhuskonserter i Döbelns Park och åt på Kaminskykällaren bland annat.

Sven