Dammråtta - Dustbunny

English below the Swedish,

Det är jag som kör dammsugaren här hemma. Jag har väl berättat tdigare att Chris inte klarade körkortsproven för dammsugare. Eftersom jag därmed har ett visst ansvar för att det är rent och snyggt i vårt hus, fick jag en chock när jag kom in i Felinska salongen och såg en jättestor dammråtta i en av katternas klätterträd.

Jag kunde bara inte förstå hur en så stor dammtuss hade kunnat bildas på den korta tid sedan jag senast kollade det klätterträdet.

Det var bara att gå efter sopsäcken och förpassa dammråttan i den. När jag tog i dammtussen fick jag min andra stora chock för dagen. Den var tung och levde. En levande dammråtta! Nej, det var ingen råtta alls! Tvärtom kan man säga. För det visade sig vara en livs levande Norsk Skogskatt. Det var Gustav som rullat ihop sig så inget annat än ryggpälsen syntes.

Han blev tämligen förgrymmad när jag lyfte honom i sagda päls och mumlade något om klumpiga svenskar. Snabbt lade jag ner honom igen och gav honom några bitar kattgodis, som jag alltid för säkerhets skull har i fickan.

Man lär av sina misstag, heter det. Nästa gång jag ser något dammkorn skall jag vara helt säker på vad det är innan jag låter städivern ta överhanden.

Dammråtta med ansikte - Dustbunny with face

English Version

I am the one that runs the vacuum cleaner here at home. I think I have told you earlier that Chris did not pass the test, so she has no drivers license for vacuum cleaners. As I thus have a responsibility to keep our house neat and clean, I got a chock when I entered the Feline Salon and saw a huge dust bunny occupying one of the cats climbing tree.

I could not understand how such a big dust bunny could have formed during the short time since I checked the climbing tree last.

It was only to go and get the garbage bag and put the dust bunny in it. When I grabbed the dust bunny I got my second shock for today. It was heavy and living. A dust rabbit that was alive! No, it was no bunny at all. It turned out to be a Norwegian Forest Cat. It was Gustav that had curled up his body so nothing but the hair on his back showed.

He was terribly mad when I lifted him in the hairs on his back and mumbled something about clumsy Swedes. Hurriedly I put him down again and gave him some cat sweets, which I always keep in my pocket to be on the safe side.

It is said that you learn from your errors. Next time I see some dust I will make sure what it is before I get carried away by the cleaning urgency.