English version below the Swedish.

Nu har jag besökt Minnesota State Fair. Den dag jag var där var det etthundranittontusen andra människor där samtidigt, så jag var i gott sällskap. I dag skall jag bereätta om några av de etthundranitton tusen andra som jag mötte.

Som jag brukar så började jag dagen med pannkakor serverade av en av de många kyrkorna som har matställen på Fair. Kaffet serverades av en äldre dam, som när hon hörde min brytning spontant utbrast: "svenska pojke". Hennes föräldrar hade invandrat från Sverige.

Sedan spankulerade jag upp mot "Machinery Hill", där allehanda jordbruksredskap trängs med gamla och nya traktorer och andra mekaniska produkter. Jag brukar alltid stanna till vid de gamla traktorerna, som man startar en gång i halvtimmen. Det är ett underbart ljud när någon av dem puffar igång med motorer som tillverkats för snart hundra år sedan. Ja, en ångdriven traktor, som tyvärr inte var i körbart skick, firade hundraårsjubileum på årets Fair. Första gången den visades upp där, 1910, var som ny och revolutionerande. Nu var den gammal och skröplig. Ja så går det med oss alla.

 Nu var det ju människorna jag mötte jag skulle tala om. När jag stod och beundrade denna gamla ångtraktor, kom en man fram till mig och började parata om gamla jordbruksmaskiner. När han hörde min brytning, sade han att han hade svenska rötter också. Han hette Kurt Mankell och var avlägset släkt med den svenske författaren Henning Mankell. Han sade sig vara "Second cousin twice removed" till Henning.

Efter en trevlig partstund med Kurt gick jag vidare till Heritage Square, där jag hittade Cafe Finspång. Det var en svenska, vars namn jag inte lade på minnet, som hade det ståndet fullt med kalendrar, muggar, t-skjortor och så vidare med svenska motiv. Vi pratade även en stund om Sverige och att vara immigrant i USA.

Vid sidan av hennes stånd har John Cartwright sitt stånd. Honom besöker jag varje år, fastän jag numer inte köper något av honom. Han är järnvägsfantast och är konstnär. Han har teckant av de flesta järnvägsstationernerna i Minnesota och omgivande stater. Ofta från gamla vykort eller historieböcker eftersom stationerna sedan länge är rivna. Folk från bygderna där stationerna legat köper hans konst av nostalgiska anledningar.

När jag gick vidare från John så mötte jag ett par, där jag med säkerhet kände igen mannen, men inte kunde placera honom. Helt fräckt vände jag och gick ifatt dem och frågade om jag kände dom. Mannen presenterade sig som Jerry, vilket inte sade något, men så tillade han efternamnet, Rice. Då visste jag direkt. Han hade varit pastor under några år i den kyrka vi först gick i när vi bosatte oss här uppe, Roseville Covenant Church. Pastor Rice hade till och med rekryterat mig som missionsordförande i kyrkan. Han hade inte förändrats alls på dessa 20 år som gått sedan jag senast såg honom. Tänk vad vissa är väl skapade, eller kan det vara hans kontakter uppåt som hjälpt honom förbli ung?

Nåväl, jag måste sluta nu. De andra 118995 personerna jag mötte på Minnestoa State Fair får jag berätta om en annan gång.

 English vesion

 I have visited the Minnesota State Fair. The day I was there another one hundred nine teen thousand people also were there, so I had great company. Today I will tell little about some of the other one hundred nine teen thousand people I met there.

 As I usally do, I started the day by eating panncakes at one of the many eateries run by churches at the Fair. The coffe was served by an elderly lady, who when she heard my accent spontainiously said "svenska pojke". Her parents had immigrated from Sweden.

Then i walked up to "Machinery Hill", where all kinds of farm implements are displayed together with old and new tractors. I usually stop by the old tractors, which they start up every half hour. It is a wonderful sound when one of them start puffing with engines built about one hundred years ago. Yes, there was even a steam engine tractor, sadly not in operable state, but it celebrated one hunder yerars at the Fair. The firt time it was there was 1910, when it was new. Now it was old and worn out. Sorry, but that happens to us all.

 However it was the people I was going to talk about. When I stod admiring this old steamtractor, a man come up to me and started to talk about old farm equipment. When he heard my accent, he said that he had Swedish roots also. His name was Kurt Mankell och he was a distant relative to the Swedish author Henning Mankell. He said he was his "Second counsin twice removed".

 After a nice chat with Kurt I walked on to Heritage Square, where I found Cafe Finspång (Finspång is a small village in Sweden close to the town where I was born). It was run by a Swedish lady, whose name I have forgotten, and it was full of calendars, mugs, t-shirts and so on with Swedish motifs on. We talked for a while about Sweden and how it is to be an immigrant here in the USA.

 At the side of her booth, John Cartwright has his booth. I visit him every year, even though I nowadays do not buy anything from him. He likes railroads and is an artist. He has drawn most of the old railroad stations in Minnesota and neighboring states. Often with a picture on a postcard or an old book as original, as most of the buildings are gone long time ago. People from the areas where the the stations once were are buying his art to remember old times.

When I left John I met a couple, where I seartinly remembered the man, but could not place him. Boldly I turned around and cought up with them and asked if i knew them. The man said his name was Jerry, which did not ring a bell, but then he added his last name, Rice. At once I remembered. He had been the pastor during some years in the church we first attended when we came to Minnesota, Roseville Covenant Church. Pastor Rice even recruited me to chare the Mission Committe in the church. He had not changed a bit during all these 20 years that had passed since I last saw him. It is amazing how some can keep their good looks, or was it maybe his connections upward that had helped him to stay so young?

However, I have to quit now. I have to tell you about the other 118995 people I met at Minnesota State Fair another time.

This blogg I normally write in Swedish, but I will try to do one or two a week in English going forward. If you want to leave or read a comment, please double click on "Kommentera". If you want to leave a comment write your e-mail address in the box under "Från" (From). If you want the site to remember your e-mail address, check mark "Kom ihåg mig" (Remember me).You can leave the box under "URL" empty if you do not want to leave an URL to your web site. In the box under "Säkerhetskod" (Saftey code) repeate the letters to the right of the box.The in the box under "Kommentar" (Comments) enter your comment. Finally hit the box labelled "Skicka kommentar" (Send comment