Mit skrivbord - My desk

English below the Swedish,

Ofta kommer man ihåg var man befann sig och vad man gjorde när en större världshändelse ägde rum. Så var fallet med mig och terrordåden den elfte september 2001 (9/11).

Tisdagen den 11:e september var en vanlig arbetsdag på kontoret. Jag hade mitt skrivbord på trettiotredje våningen i ett av mitt företags kontorshus. Dagen började som vanligt, men straxt före klockan tio på förmiddagen gjorde en arbetskamrat, som prenumererade på någon av nyhetsbyråernas "Breaking News" service på sin dator, oss uppmärksammade på att ett flygplan kraschat in i ett av de höga "Twin Towers" i New York's World Trade Center.

Naturligtvis trodde vi först att det var ett litet enmotorigt privatflygplan, men snart gick det upp för oss att det var ett stort kommersiellt passagerarplan. Och just då så flög det andra planet in i det andra tornet. Jag ringde hem till Chris och sade åt henne att sätta på TV'n för att två flygplan hade flugit in i Twin Towers i New York. "Nej," sade hon när hon fått på TV'n, "det är i Pentagon som ett flygplan har kraschat".

Nu började det verkligen bli lite panikstämning på kontoret. Inte minst som brodern till en annan av mina arbetskamrater jobbade i World Trade Center och hon var naturligtvis mycket orolig över hur det gått för honom, om han levde och var han var. Hon ringde alla släktingar hon kunde få tag på, men ingen visste något om hans öde.

Vid det här laget hade en av cheferna rullat fram en stor TV till ett öppet utrymme på kontoret och satt på den. De flesta av oss samlades där för att följa händelserna.

När så det fjärde planet störtade på en äng i Pennsyvania var det ingen tvekan om att det var ett organiserat terrordrama som just höll på att hända.

Just vid den tidpunkten fick min arbetskamrat beskedet om att hennes bror levde. Ibland undrar man över tillfälligheternas makt. Brodern hade för första gången sedan han börjat sitt jobb i Twin Towers försovit sig. Han var på väg till jobbet när det första flygplanet flög in i skyskrapan, och hann alltså aldrig fram till kontoret.

Många högre byggnader i Minneapolis utrymdes. Vi fick beskedet att vi kunde gå hem om vi ville - utan lön naturligtvis! Jag och många med mig stannade dock kvar, men inte blev det något mer arbete uträttat den 11:e september 2001 på kontoret.

English version

Often you remember where you were, and what you did, when a world catastrophe occurred. That's the case for me in connection with the terror attacks on 9/11 2001.

Tuesday September 11 was a regular work day at the office. I had my desk on the thirty third floor in one of my company's skyscrapers. The day began as usual, but just before ten in the morning one of my coworkers, who subscribed to one of the news bureaus "Breaking News" services on her computer, made us aware that an airplane had flown into one of the tall "Twin Towers" at New York's World Trade Center.

Of course we first thought that it was a small single engine private plane, but soon we realized that it was a large commercial passenger jet. An at that moment the second airplane flew into the other tower. I called Chris and told her to turn on the TV because two airplanes had flown into the Twin Towers in New York. "No", she said when her TV came on, "it is into Pentagon the airplane has crashed".

Now some feeling of panic really begun to spread in the office. Not at least as another of my coworkers had a brother who worked at World Trade Center and she was of course very worried about him, if he was alive and where he was. She called all the relatives she could reach, but nobody knew anything about his fate.

At this time one of our bosses had rolled out a large TV set to an open area at the office and turned it on. Most people in the office gathered there to follow the developments. When then the fourth passenger jet crashed in a meadow in Pennsylvania there was no doubt about that this was an organized terror action in progress.

Just at that time my coworker got the message that her brother was alive. Sometimes you wonder about the power of circumstances. The brother had for the first time since he began working in the Twin Towers overslept that morning. He was on his way to work when the first passenger jet flew into the tower and thus he never made it to his office.

Many of the taller buildings in Minneapolis were evacuated. We were told that we could leave the office for the day, if we wanted - without pay of course! I and many with me stayed, but no more productive work was accomplished in the office on September 11, 2001.

 

lars@sundin.com

11 september 2011 07:26

Hej Sven!

Som pensionär satt jag hemma vid min dator och hade radion på. Det var väl vid tretiden då jag i en reguljär (?) nyhetsrapport hörde sägas att ett flygplan hade flugit in i torent. Ett litet privatplan tänkte jag först. Strax efteråt kom en uppgift om att en andra plan flugit in i det andra tornet. Då var det fråga om en extrasändning.

Jag satte på TV:n som sände live-bilder från någon nyhetskanal. Jag tog några bilder med min då mycket enkla digitalkamera:

http://larsan13.files.wordpress.com/2011/09/nine-eleven.jpg

Bilden är dålig men måste väl vara tagen just när det andra planet träffar. (Inser att detta inte stämmer med vad jag just skrivit ovan men antagligen var det inte live-bild just då.)

Sudden

http://larsan13.wordpress.com

 

Erik Johansson

11 september 2011 10:56

Hej Sven,

I do not think that anyone will forget the day. I was on my way home in my car listening to the radio when the BBC, I lived in England at the time, announced that an aircraft had crashed into the twin towers in NY. I, like I suppose many more, thought that it must have been a small machine that had crashed. Arriving home I told my wife about it and we switched on the radio. It was then that we understood that a terror attack was under way. We did not have a TV in those days either but the frequent updates on the radio of the events gave us a very clear picture of what was going on.

Four passenger aircraft crashed in that attack, the two in the Twin Towers and one into the Pentagon. Much has been said about the fourth aircraft which I understood was shot down. I suppose we will never know the truth about that.

Another world event, the day when J F Kennedy was murdered. I served in the Swedish Air Force those days and I was at F21training the technical staff there how to make basic maintenance on a Hawker Hunter. I was in my room at the hotel when the news came on the radio. I did not believe it at first but then more and more detailed reports and I had to accept that the president had been shot dead.

Too true, for some reason one does remember where the news hit you.

Erik.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

    English below Swedish. AMERIKABREVET Kapitel 12. Livet är som en påse.   Livet är som en påse, tomt och innehållslöst om man inte fyller det med någonting.   Min påse har varit överfull och så tung att jag inte vågat lyfta den i ha...

    Steget in i dataåldern, När jag tog klivet över Atlanten tog jag också steget in i dataåldern. I Sverige levde jag från 1945 till 1983 utan datorer. Under min yrkesverksamma tid var det mest avancerade hjälpmedlet jag hade på mitt skrivbor...

    English below Swedish. AMERIKABREVET Kapitel 10. Vad blev det av "Amerikabrevet"?   Ja, det kan man fråga sig. Jag hade tänkt mig den här som en serie brev skrivna av en svensk invandrare till Minnesota. Men som en gammal järnvägare sk...

English after Swedish       I dag blevjag påmind om min tid när jag under några år i slutet av 1960-talet hade postadressen "Järnvägen Bergsbrunna". Bergsbrunna är ett samhälle som ligger söder om Uppsala vid dubbelspåret till Stockholm. Jag...

    English below Swedish. AMERIKABREVET Kapitel 8. Att ha ingenting att skriva.   Jag hade en gång en lärare som alltid hade slående kommentarer. På tal om slående, så var han släggkastare också och gick bland oss elever under namnet "Sl...