English below the Swedish,

I fredags kväll märkte vi att vår katt Fritjof blödde i munnen. Chris torkade bort blodet och såg att det var problem med tandköttet. Vi kunde inte göra mycket åt det på kvällen, men då Fritjof vägrade äta i lördags morse och blödandet fortsatte ringde Chris till vår veterinärklinink för råd. De hade ingen mottagningstid ledig på morgonen. De har bara öppet till lunch på lördagar, men de ville vi skulle komma in med honom och lämna honom där under förmiddagen, så skulle de undersöka honom mellan några andra patienter.

Kvart i tolv åkte jag dit igen för att hämta Fritjof. Läkaren som undersökt honom förklarade för mig att de kunde inte klart konstatera problemet eftersom Fritjof hade värk och inte lät dem undersöka honom noga. Fritjof hade fått en antibiotika spruta och en smärtstillande spruta. Jag fick ytterligare smärstillande sprutor med mig hem att ge honom två om dagen och så skulle vi komma på återbesök inom en vecka.

I söndags var Fritjof mycket piggare och vandrade runt och åt ivrigt sin mat. Mitt på söndagen ringde så läkaren för att kolla hur det stod till med Fritjof. Hon var nöjd med det besked vi kunde ge henne och sade att vi skulle fortsätta med de smärtstillande sprutorna och komma in igen om några dagar. Vi skulle även ringa om vi såg några förändringar.

Vad jag ville ha sagt med det här är att vi tycker oss ha märkt att de djurläkare vi har haft att göra med är mycket månare om sina patienter än de läkare vi har haft att göra med beträffande vår egen hälsa. Ingen av dem har ringt hem till oss på sin egen tid, allra minst på en söndag, och kollat hur vi mådde efter ett besök hos dem. Vi är mycket nöjda med de veterinärer vi har att göra med och hoppas att Fritjofs problem kommer att gå över även denna gång.

English Version

Friday night we noticed that our cat Fritjof was bleeding from the mouth. Chris wiped off the blood and saw that there was problem with his lower gums. We could not do much about it as it was late in the evening, but as Fritjof refused to eat anything Saturday morning and the bleeding continued, Chris called our veterinary clinic they had no opening in the morning. The clinic is only open until lunch on Saturdays, but we were advised to drop him of and they would examine him between some other patients.

A quarter to twelve I went to the clinic again to pick up Fritjof. The doctor who had examined him explained to me that they could not clearly pinpoint the problem as Fritjof was in pain and did not let them give him a thoroughly examination. Fritjof had been given an injection of antibiotics and a pain killer injection. I was given additional syringes filled with pain killer to take home and give Fritjof twice a day and then come back with him in a week.

Sunday Fritjof was much perkier and walked around and eat his food eagerly. Noontime Sunday the doctor called to check how Fritjof was doing. She was happy to hear what we told her and advised us to continue giving the painkiller and check back in a few days. We were also to call her if we saw any changes in him.

What I wanted to say with this is that we have noticed that the veterinary doctors we have dealt with are much more concerned over their patients than the doctors we have dealt with regarding our own health. None of them has called us at home on their own time, least of all on a Sunday, and checked how we were doing after a visit at their office. We are very happy with the veterinary doctors we have dealt with and hope that Fritjof's problem will be corrected even this time.

 

Lars Sundin

15 augusti 2012 00:54

Även jag i Sverige har ju noterat att de läkare jag anlitat inte verkar särskilt intresserade av mig och av hur det går för mig. Man får själv ta initiativet till förnyad konatkt o d. Men det ligger väl i läkarrollen. Läkaren skulle inte orka med att engagera sig i hur patienten (alla hans patienter) har det.

Kanske det är lättare för en veterinär. Både veterinären och djurets ägare har en distans till djuret.

Sedan måste ju veterinären höra av sig, djuret gör det inte... Djurägaren kanske inte heller har obseerverat djurets tillstånd eller har nytta av vad veterinären har att säga även om denne inte direkt kunnat observera djuret.

http://larsan13.wordpress.com

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

    English below Swedish. AMERIKABREVET Kapitel 12. Livet är som en påse.   Livet är som en påse, tomt och innehållslöst om man inte fyller det med någonting.   Min påse har varit överfull och så tung att jag inte vågat lyfta den i ha...

    Steget in i dataåldern, När jag tog klivet över Atlanten tog jag också steget in i dataåldern. I Sverige levde jag från 1945 till 1983 utan datorer. Under min yrkesverksamma tid var det mest avancerade hjälpmedlet jag hade på mitt skrivbor...

    English below Swedish. AMERIKABREVET Kapitel 10. Vad blev det av "Amerikabrevet"?   Ja, det kan man fråga sig. Jag hade tänkt mig den här som en serie brev skrivna av en svensk invandrare till Minnesota. Men som en gammal järnvägare sk...

English after Swedish       I dag blevjag påmind om min tid när jag under några år i slutet av 1960-talet hade postadressen "Järnvägen Bergsbrunna". Bergsbrunna är ett samhälle som ligger söder om Uppsala vid dubbelspåret till Stockholm. Jag...

    English below Swedish. AMERIKABREVET Kapitel 8. Att ha ingenting att skriva.   Jag hade en gång en lärare som alltid hade slående kommentarer. På tal om slående, så var han släggkastare också och gick bland oss elever under namnet "Sl...