Jag såg i en kommentar till en av mina tidigare bloggar en samling märken. Det kommer mig att tänka på att även jag har en dylik samling nerpackad någonstans.

Alla mina märken sitter på en sammetsklädd platta i form av en sköld. Jag har ju, som jag tidigare nämnde, simmagistermärket i silver och i guld. Det är nog de två märken jag är stoltast över. Jag har även några gymnastikmärken, simborgarmärken och riksmarschmärken. För er som är för unga att ha upplevt riksmarschen, så var det något Folkhälsan satte igång. Man skulle gå en viss sträcka och så fick man ett märke att bära på rockslaget. Mitt satte jag på min sköld. Så har jag några föreningsmäken på skölden också. Det är Järnvägsmännens Helnykterhetsförbunds märke, och Järvägens Friluftsförbunds märke.

Från lumpen har jag två märken. Bronsmärket i skytte och silvermärket i telegrafi. Dessa två märken fick man bära på permissionsuniformen. Och det gjorde man! Jag gjorde nämligen lumpen i Skövde på den tiden det fanns flera förband där och i det närliggande Karlsborg och det gällde att på alla sätt försöka konkurrera med tuffingarna från fallskämstrupperna, eller stridsvagnsförarna från pansarförbandet. Telegrafimärket jobbade jag hårt för minns jag. Jag tror nog att om jag fick en kort repetitionskurs, skulle jag kunna göra mig förstådd igen med mitt knackande på telegrafnyckeln. Förresten var jag vicekorpral i det militöra och avgick med korprals avsked.

Ledsamt nog var jag inte kvar i järnvägens tjänst länge nog för att få medajl för lång och trogen tjänst därifrån. Jag hade nog tjänsteåren, men inte åldern inne när jag slutade. Nu tror jag att chansen för mig att få några mer utmärkelser att hänga på min sköld har gått mig förbi. Och lika bra är det, för jag vet inte om jag kan hitta min sköld igen i de ouppackade kartongerna i förvaringsutrymmet.