English below the Swedish,

"Kaffetåren den bästa är av alla jordiska drycker". Uttrycket kommer från en visa i revyn "Femhundra Riksdaler Banko" som gavs 1846. För mig är den meningen fortfarande mycket relevant. Jag dricker kaffe morron, midag och kväll.

Min fru går upp före mig på morgnarna och sätter på kaffebryggaren, så när jag kommer upp tar jag mig en slurk kaffe det första jag gör innan jag går ut med hundarna. Sen äter vi frukost, varpå vi tar en kaffetår. Och så fortsätter det hela dagen.

Vi prenumererar på Gevaliakaffe, organiskt peruvianskt. Det kommer med posten med jämna mellanrum. Vi dricker Gevalia på helgerna. På vardagarna dricker vi organiskt Cameron's kaffe och om det vi bryggt tagit slut och vi bara vill ha en kopp till, så gör vi snabbkaffe av märket Taster's Choice. Chris tycker även om hasselnötskaffe, men det gör inte jag, så däför har hon ett eget paket av det.

På amerikanskt vis dricker vi kaffet ur muggar, inte ur kopp på fat. En mugg rymmer mer, står stadigare och är enklare att bära med sig än en kopp med fat. I Sverige vet jag inte om ni fortfarande dricker kaffet ur kaffekopp på fat, eller om ni har blivit amerikaniserade och använder mugg även där. Innan vi emigrerade var det dock kopp och fat som gällde.

Slutligen, som mina gamla svenska vänner har hört till leda, så finns det en fara med kaffet. En studentorganisation som jag tilhörde i Uppsala organiserade söndagsfika varje vecka. Nu var det bara så att de flesta deltagarna drack te i stället för kaffe och ibland glömde man nästan att koka en skvätt kaffe åt oss få kaffedrickare. Det fanns dock en flicka, Chris hette hon, som var lika inbiten kaffedrickare som jag och hon och jag träffades ofta i köket för att se till att det fanns kaffe för kvällen. Det blev naturligt för oss att sätta oss bredvid varandra sen och dricka detta kaffe som vi kämpat så hårt för. Vi har sedan av bara farten fortsatt att dricka vårt kaffe tillsammans i snart 40 år.

Nej, nu måste jag sluta skriva för det är dags för kvällskaffet.

English Version

"A drop of coffee the best is among all earthly beverages". This stanza originates in a song in the Swedish vaudeville "Femhundra Riksdaler Banko", which was set up in the year of 1846. That stanza is still very relevant for me. I drink coffee all day long.

My wife climbs out of bed before me in the mornings and starts the coffee maker. Thus when I get up I take a few sips of coffee first thing before I take out the dogs. Then we have breakfast, followed by a mug of coffee. And thus it continues all day long.

We subscribe to Gevalia Coffee, Peruvian organic. It comes regularly in the mail. We have Gevalia coffee during the weekends. During the week we drink organic Cameron's coffee and if the coffee maker is empty and we just want one more cup, we make instant Taster's Choice coffee. Chris also likes Hazel nut coffee, but I do not, so she has a packet of that for herself.

As is common in the US we drink our coffee from mugs, not from cups on saucers. A mug holds more, stands steadier, and is simpler to carry around than as cup on a saucer. I do not know if you in Sweden still drinks your coffee from a cup on a saucer, or if you have become Americanized and use a mug even there. Before we emigrated it was cup and saucer that was the deal.

Finally, as my old Swedish friends have heard many times, there is a danger with coffee. I belonged to a student organization in Uppsala, Sweden, that every Sunday night organized a get together. Most of the students at that time drank tea in stead of coffee and sometimes they almost forgot to put on the coffee pot for us coffee drinkers. There was however one girl, Chris was her name, that liked coffee as much as I, and she and I often met in the kitchen to make sure there was going to be coffee for the evening. It became natural for us to sit together to drink this coffee we had fought so hard to get. We have then just kept up the habit to drink our coffee together for soon to be 40 years.

No, now I have to stop writing for it is time for the evening coffee mug.

 

Sudden

18 december 2010 04:35

Hej Sven!

Även jag är kaffedrickare, och te är för mig sedan barndomen förknippat med sjukdom; något man fick när man var sjuk. Rostat bröd därtill. Och att dricka ört-te; tja då tillhör man nog någon sexuell minoritet eller styrs av någon modetrend eller trosuppfattning som lovar evigt liv (alternativt 10 % avkastning på ens stålar).

I Sverige är det mugg som gäller idag skulle jag påstå, även om jag kan tänka mig att i personalrestauranger finns fortfarande kopp-och-fat-alternativet. Men mugg är mer praktiskt, inte bara i fikarummet på jobbet.

Kopp och fat passar också vid begravningar och 70-årskalas. Det senare kan kanske förresten ses som en slags förberedelse för ett kommande begravningskaffe.

Så här såg det ut efter mitt 70-årskalas hemma för i dagarna 2 år sedan. Båda muggar och kopp/fat förekom:
http://larsan13.files.wordpress.com/2010/12/081220_disk2.jpg

Den 70-årsbuffé jag serverade till drygt 15 personer av mina närmaste medförde under planerandet och förberedelserna mycken oro och ångest men alt gick bra och det kändes skönt efteråt att allt klaffade ( = nu behöver jag inte anstränga mig mer i livet). Jag hade därtill käk kvar för flera veckor.

Denna födelsedag inföll som vanligt strax före jul och jag tyckte att jag hälsade mina gäster välkomna på ett roligt sätt:

http://larsan13.files.wordpress.com/2010/12/081219_vaelkommen.jpg

Dock verkade inte kransen och bilden av Nixon och Mao och dess symbolik uppfattas.

Kransen är det väl dags att hänga upp igen förresten.

Jag kommer också att tänka på vanan att "dricka på fat" vilket var något min mormor gjorde till min fascination när jag var 4-6 år eller så. Balanserandet på tre fingerspetsar, sockerbiten mellan tänderna (löständerna?), sörplandet. Det finns många omnämnanden på webben om denna vana som tydligen hade en social-historisk bakgrund men det måste väl också ha att göra med sinnesintrycken vid njutandet. Kaffet svalnade litet snabbare, dofterna spreds på ett bra sätt. Man dricker ju alkoholhaltiga drycker ur för var typ av dryck anpassade glas.

Sudden

Sudden

http://larsan13.wordpress.com

 

Den Gamle Emigrantene

18 december 2010 16:23

Tack för kommentarerna, Sudden.

Vill passa på att gratulera på 72-årsdagen!

Även jag minns "de gamle" som drack på fat balanserat på tre fingrar och sockerbit i munnen.

Så har vi ju frågan om det skall vara bitsocker eller strösocker i kaffet och till och med lite mjölk, eller grädde om man har råd. Personligen vill jag inte förstöra smaken med någonting, utan föredrar att dricka mitt kaffe "å naturell".

Vi har minst två kaffeserviser med 12 koppar och fat, sockerskål och gräddsnäcka nerpackade i lådor. Jag tror inte de kommer att användas någon mer gång.

http://Dengamleemigranten.bloggplatsen.se

 

Sudden

18 december 2010 19:20

Hej Sven! Jag glömde berätta att jag kommer från den goda staden Gävle, vilket kaffemärket Gevalia också gör.

Du kan läsa om detta företags historia (som nu ägs av ett utländskt företag) på:

http://www.gevalia.se/gevalia/page?siteid=gevalia-prd&locale=sesv1&PagecRef=637

Du kan även där se mycket gamla reklamfilmer från före vår tid. Även i vår tid har Gevalia blivit kända för sin reklam på temat "När du får oväntat besök", men jag hittar inte så mycket om detta på sajten. (Annat än beskrivningar av reklamen!).

Om släkten Engwall: http://www.gavledraget.se/Slakten_Engwall.htm

Sudden

http://larsan13.wordpress.com

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

    English below Swedish. AMERIKABREVET Kapitel 12. Livet är som en påse.   Livet är som en påse, tomt och innehållslöst om man inte fyller det med någonting.   Min påse har varit överfull och så tung att jag inte vågat lyfta den i ha...

    Steget in i dataåldern, När jag tog klivet över Atlanten tog jag också steget in i dataåldern. I Sverige levde jag från 1945 till 1983 utan datorer. Under min yrkesverksamma tid var det mest avancerade hjälpmedlet jag hade på mitt skrivbor...

    English below Swedish. AMERIKABREVET Kapitel 10. Vad blev det av "Amerikabrevet"?   Ja, det kan man fråga sig. Jag hade tänkt mig den här som en serie brev skrivna av en svensk invandrare till Minnesota. Men som en gammal järnvägare sk...

English after Swedish       I dag blevjag påmind om min tid när jag under några år i slutet av 1960-talet hade postadressen "Järnvägen Bergsbrunna". Bergsbrunna är ett samhälle som ligger söder om Uppsala vid dubbelspåret till Stockholm. Jag...

    English below Swedish. AMERIKABREVET Kapitel 8. Att ha ingenting att skriva.   Jag hade en gång en lärare som alltid hade slående kommentarer. På tal om slående, så var han släggkastare också och gick bland oss elever under namnet "Sl...