Vid det företag jag jobbar, liksom vid de flesta större företag här i USA finns det ett vaktoblag som sköter om säkerheten. Det är ett trettiotal personer i svarta uniformer, obeväpnade, och mycket trevligare än det första intryck de ger. De har koll på vilka som kommer och går och finns också vid lastbryggan där allehanda varor tas in. Iblan tar någon av dem en tur genom byggnaderna och kollar att allt är lugnt och fridfullt.

Vaktbolaget är inte en del av företaget utan ett fristående kontrakterat förteag som heter Wackenhut. Nu går emellertid deras kontrakt snart ut och en ny firma kom in med ett bättre bud på vakthållningssysslan. Det nya företaget heter Securitas. När jag hörde det namnet slog det mig att jag hört det förut i Sverige. Jag googlade lite, och mycket riktigt är det ett svenskt företag. Securitas grundades 1934 av Erik Philip-Sörensen och hette från början Hälsingborgs Nattvakt. Sedan har det gått som med IKEA, bara vuxit och expanderat och blivit internationellt. Och nu skall de svenske även ansvara för min säkerhet här på jobbet. Det känns tryggt.  

På tal om IKEA, så kommer ju så gott som allt man köper där, jo vi har ett IKEA varuhus här i Twin Cities också, nedmonterat i kartonger. Man måste sedan montera ihop möblerna själv efter bästa förmåga.Nu var det så att Anton köpte en bokhylla och en säng på IKEA och det tog honom ett halvår innan han kom underfund med att han hade sina böcker staplade i sängen och sov i bokhyllan.

 

Tuula

23 februari 2010 13:54

Undra om det kan vara skönt att sova i en bokhylla? Nej, det tror jag dessvärre inte :*( Hur har du det i Twin cities då? Är det vackert där ? / TK

http://tuulakunila.bloggplatsen.se

 

Eleni

23 februari 2010 22:04

Haha där fick jag mig allt ett gott skratt inför natten, så kanske drömmer jag om att jag sover i en bokhylla nudå.
Föresten vill jag tacka och bocka för länken du satt in till oss.
trevlig kväll

http://www.tidus.bloggagratis.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

    English below Swedish. AMERIKABREVET Kapitel 12. Livet är som en påse.   Livet är som en påse, tomt och innehållslöst om man inte fyller det med någonting.   Min påse har varit överfull och så tung att jag inte vågat lyfta den i ha...

    Steget in i dataåldern, När jag tog klivet över Atlanten tog jag också steget in i dataåldern. I Sverige levde jag från 1945 till 1983 utan datorer. Under min yrkesverksamma tid var det mest avancerade hjälpmedlet jag hade på mitt skrivbor...

    English below Swedish. AMERIKABREVET Kapitel 10. Vad blev det av "Amerikabrevet"?   Ja, det kan man fråga sig. Jag hade tänkt mig den här som en serie brev skrivna av en svensk invandrare till Minnesota. Men som en gammal järnvägare sk...

English after Swedish       I dag blevjag påmind om min tid när jag under några år i slutet av 1960-talet hade postadressen "Järnvägen Bergsbrunna". Bergsbrunna är ett samhälle som ligger söder om Uppsala vid dubbelspåret till Stockholm. Jag...

    English below Swedish. AMERIKABREVET Kapitel 8. Att ha ingenting att skriva.   Jag hade en gång en lärare som alltid hade slående kommentarer. På tal om slående, så var han släggkastare också och gick bland oss elever under namnet "Sl...