I dag blev jag amerikan - på riktigt. Jag svors in som amerikansk medborgare. Visserligen kom jag över för 27 år sedan, men har levt här på ett så kallat "green card". Jag har officiellt varit en "resident alien". Som sådan hade jag så gott som alla rättigheter förutom rätten att rösta i nationella val, och ta statliga jobb. Jag hade också alla skyldigheter, som att betala skatt till exempel.

 Chris har tyckt att jag skulle ta steget fullt ut och bli medborgare, när vi nu ändå levde här, men jag har varit för lat för att gå igenom processen. Förutom trycket från Chris så har jag på sista tiden fått ytterligare ett skäl att bli amerikan. De svenska myndigheterna har succesivt dragit ner på sin konsulära service här i landet. När mitt svenska pass går ut i höst skulle jag ha varit tvungen att resa till den svenska ambasaden i Washington, DC för att förnya passet och det kostar både tid och pengar. Tidigare har jag kunnat förnya passet på det svenska honorärkonsulatet här i Minneapolis, men det går inte längre. Som amerikansk medborgare går jag bara till närmaste postkontor och får ett amerikanskt pass. Mycket enklare och billigare. Jag behåller dock mitt svenska medborgarskap. Genom avtal mellan Sverige och USA kan man nämligen vara medborgare i båda länderna samtidigt. Men jag kommer alltså att resa på ett amerikanskt pass i stället för ett svenskt i fortsättningen.

Jag började min amerikaniseringsprocess förra sommaren. Skaffade nödvändiga formulär via internet och sände in dem tillsammans med en rundligt tilltagen avgift till USCIS (U.S. Citizenship & Immigration Service). Efter ett par månader - CIA och FBI och alla dom andra skulle först kolla min ansökan - kallades jag till ett av Department of Homeland Security's lokalkontor i St Paul för att lämna finger och helhandsavtryck. Efter ytterligare någon månad kallades jag till regionalkontoret i Bloomington för en intervju. Det gällde att kunna svara rätt på frågor om USA's styrelseskick, historia, sociala struktur och mycket mer. Jag klarade tydligen de två intervjuarnas koll av mitt kunnande och de hittade inget skumt i mitt förflutna, så efter ytterligare en månad fick jag en kallelse till insvärningscermonin. Som var i dag. Även det gick bra och nu har jag ett document som heter: "CERTIFICATE OF NATURALIZATION " där det står:"....that such person (det är jag) is admitted as a citizen of the United States of America." så det så!

 As ever

 Sven

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

    English below Swedish. AMERIKABREVET Kapitel 12. Livet är som en påse.   Livet är som en påse, tomt och innehållslöst om man inte fyller det med någonting.   Min påse har varit överfull och så tung att jag inte vågat lyfta den i ha...

    Steget in i dataåldern, När jag tog klivet över Atlanten tog jag också steget in i dataåldern. I Sverige levde jag från 1945 till 1983 utan datorer. Under min yrkesverksamma tid var det mest avancerade hjälpmedlet jag hade på mitt skrivbor...

    English below Swedish. AMERIKABREVET Kapitel 10. Vad blev det av "Amerikabrevet"?   Ja, det kan man fråga sig. Jag hade tänkt mig den här som en serie brev skrivna av en svensk invandrare till Minnesota. Men som en gammal järnvägare sk...

English after Swedish       I dag blevjag påmind om min tid när jag under några år i slutet av 1960-talet hade postadressen "Järnvägen Bergsbrunna". Bergsbrunna är ett samhälle som ligger söder om Uppsala vid dubbelspåret till Stockholm. Jag...

    English below Swedish. AMERIKABREVET Kapitel 8. Att ha ingenting att skriva.   Jag hade en gång en lärare som alltid hade slående kommentarer. På tal om slående, så var han släggkastare också och gick bland oss elever under namnet "Sl...